Välformulerat av Omar Makram

Samhällsdebattören Omar Makram är en intressant person som gjort en lång resa, både geografiskt och mentalt. Han föddes in i en konservativ muslimsk familj i Egypten, men började redan i ungdomen ifrågasätta religiösa dogmer. När han försökte polisanmäla hot han mottagit efter att ha uttryckt religionskritik slutade det med att han själv blev anklagad för hädelse, ett brott som i Egypten kan leda till långa fängelsestraff. Han flydde först till Estland och sedan vidare till Sverige. Här har han nu levt sedan 2014 och bland annat engagerat sig i kampen mot hederskultur.

Omar Makram har nu skrivit en tankeväckande debattartikel i nättidningen Bulletin, där han argumenterar för att vissa värderingskluster är bättre än andra för ett samhälles välmående. Likaså hävdar han att ett samhälle behöver ett gemensamt värdesystem för att hålla samman och blomstra. Eftersom artikeln är lagd bakom betalvägg kommer jag här att kort sammanfatta delar av innehållet och samtidig tillföra några egna kommentarer.

Makram tar avstamp i Inglehart-Welzels berömda kulturkarta, som för övrigt nyligen uppdaterats utifrån ny statistik. I kulturkartan placeras länder in på en särskild plats utifrån de värderingar som uttrycks av landets befolkning. Sverige hamnar i det övre högra hörnet, vilket representerar en kultur med sekulära och rationella värderingar, där samhället präglas av jämställdhet mellan könen, tolerans mot sexuella minoriteter och fokus på självförverkligande. I den kulturella motpolen hittar vi de områden varifrån de senaste årens migrationsvågor kommit. Makram konstaterar att svenskarna i detta läge hamnar i en konflikt med sina egna ideal – de vill vara öppna och toleranta, men tvingas i mötet med de nya kulturerna visa tolerans mot åsikter och beteenden som inte platsar i det öppna svenska samhället.

Den som tittar närmare på kulturkartan kan också se ett tydligt samband mellan ländernas placering och hur väl deras samhällen fungerar. Trygghet, stabilitet, demokrati, hälsa, utveckling och välstånd hittar vi i kartans övre del. Makram kommenterar det inte, men tilläggas kan att det också är här vi hittar de länder där människor skattar sin livskvalitet högt i internationella jämförelser. Sambandet löper säkert i båda riktningarna, men kulturens betydelse för en människas välmående kan knappast förnekas; det är svårare för människor att må bra i repressiva och ojämställda kulturer som präglas av religiös styrning. De samhällen som växer fram ur sådana kulturer (och som Makram känner igen från sin uppväxt) blir bakåtsträvande, ofria och begränsande. Makram skriver: ”Man kan säga att den liberala demokratins värderingar, som innefattar principen om lika rättigheter oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning, tanke- och yttrandefrihet etcetera, är det bästa ‘värderingsreceptet’, som när det implementeras i ett samhälle leder till en maximering av välmående”.

Vidare konstaterar Makram att parallella värdesystem leder till parallella samhällen, vilket motverkar den sociala sammanhållningen. I ett splittrat samhälle blir både tilliten och viljan att samarbeta låg, vilket underminerar välfärdssamhället. Därför, menar Makram, finns det värderingar som helt enkelt inte ryms i en liberal demokrati. Som exempel nämns homofobi, kvinnohat och hedersrelaterade föreställningar om ”sexuell renhet”. För att det svenska samhället ska fortsätta fungera och hålla ihop behövs därför assimilation när det gäller vissa grundvärderingar – det behövs en vision och en målsättning om att förflytta människors värderingar i riktning mot Sveriges placering på kulturkartan. Makram sammanfattar: ”Jag talar om att använda yttrandefrihet för att främja och understödja de värderingar vi vill ska finnas i vårt samhälle och att kritisera och ibland även stigmatisera skadliga värderingar. På så sätt skapar, bevarar, betonar och markerar vi sociala normer.” Det betyder också, skriver Makram vidare, att yttrandefriheten måste prioriteras högre än religiösa krav på att freda religionen från kritik och ifrågasättanden. Det privilegium som religionen länge åtnjutit har haft sin tid och nu bör religiös åskådning betraktas – och kunna kritiseras – som övrig åskådning.

Artikeln innehåller mer som är värt att uppmärksamma, men jag väljer att stanna här. Jag vill rikta ett tack till Omar Makram, för att han med tydlighet vågar lyfta dessa frågor i ett infekterat debattklimat. Samtidigt konstaterar jag att det är vi, bärarna av den svenska kulturens värderingar, som måste försvara dem. Om vår tolerans blir så stor och inkluderande att vi inte klarar av att kritisera och avvisa kulturuttryck som bryter mot vårt samhälles grunder riskerar vi att förlora det trygga och välfungerande land vi en gång byggt upp. I detta ingår även att våga lägga problemen där de hör hemma och rikta kritiken mot rätt mottagare, istället för att som i den pågående samhällsdebatten försöka ”försvenska” hederskultur, kvinnoförtryck, antisemitism och andra företeelser som i det nutida svenska samhället i hög utsträckning är importerade problem.

I detta sammanhang vill jag hävda två saker:
– Vissa värdesystem är bättre än andra för ett samhälles välmående.
– Ett gemensamt värdesystem är nödvändigt för ett samhälles långsiktiga blomstrande och sammanhållning.

Man kan säga att den liberala demokratins värderingar, som innefattar principen om lika rättigheter oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning, tanke- och yttrandefrihet etcetera, är det bästa ”värderingsreceptet”, som när det implementeras i ett samhälle leder till en maximering av välmående.

Även om jag själv anser att dessa värderingar borde vara universella, har jag inga illusioner om att de för närvarande är det. Det råkar bara vara så att det är dessa värderingar som genomsyrar västvärlden och som karaktäriserar den västerländska kulturen med Sverige som ett av länderna i frontlinjen.

– Ur Omar Makrams artikel, 

Omar Makrams artikel finns att läsa (bakom betalvägg) här:

https://bulletin.nu/omar-makram-att-bevara-en-civilisation

En reaktion på ”Välformulerat av Omar Makram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s