När Norrland kristnades uppstod på flera håll så kallade kyrkstäder i form av enkla övernattningsstugor runt kyrkorna. Anledningen var att de långa avstånden gjorde det nödvändigt för sockenborna att ha tillfälligt husrum i samband med kyrkobesöken. Kyrkstäderna är ett unikt kulturarv för de norra delarna av Sverige och Finland – ingen liknande bebyggelse finns någon annanstans i världen. Av det sjuttiotal kyrkstäder som funnits i Sverige är nu 16 bevarade. Ett av de finaste exemplen är Fatmomakke kyrkstad i södra Lappland, tolv mil nordväst om Vilhelmina.
Fatmomakke har ett vackert läge intill Kultsjön vid Marsfjällens fot. Här har människor bott sedan urminnes tider. Arkeologiska undersökningar har påvisat lämningar efter jägare och samlare som levt på platsen redan under stenåldern. Senare kom området att befolkas av samer. Under 1600-talet började de utsättas för en intensiv kristen mission, som syftade till att knyta dem starkare till den svenska centralmakten. De första kyrkobyggnaderna i Fatmomakke restes 1781, då prästen Per Åström från Åsele lät uppföra två stora kåtor och en enkel träbyggnad på stolpar som gudstjänstlokaler. Något årtionde senare byggdes ett kapell. Eftersom samerna kom resande över stora avstånd lät de bygga kåtor för övernattning i anslutning till kapellet och så växte kyrkstaden fram.
På 1820-talet började de första svenska nybyggarna anlända till området. De deltog i gudstjänsterna i samernas kapell och lät uppföra egna övernattningshus, vilket gjorde att Fatmomakke kom att innehålla en blandning av kåtor och timmerstugor. Med tiden blev kyrkstaden även en mötesplats för handel och kom att få stor kulturell betydelse för områdets invånare. 1904 grundades den första svenska sameföreningen här.
I takt med att befolkningen ökade blev kapellet för litet. 1881-1884 ersattes det av en större kyrkobyggnad, som än idag står kvar. Interiören är avskalad, men innehåller ändå detaljer som bär prägel av kapellets kulturella sammanhang.
Kyrkstadens bebyggelse är ännu välbevarad och utgör en unik miljö med sina skilda byggnadstraditioner. Allt som allt finns ett 80-tal kåtor och ett 20-tal ryggåsstugor runt kyrkan. De flesta är privatägda och används fortfarande vid särskilda kyrkohögtider. Numera är det tre kyrkhelger som firas i Fatmomakke: Midsommarhelg, Mitthelg (tredje helgen i juli) och Hösthelg.
2014 blev Fatmomakke kyrkstad klassad som kulturreservat. Några av byggnaderna har iordningställts för besökare och fungerar som utställningslokaler om platsens historia. Den vackra Vildmarksvägen passerar i närheten och sommartid finns stugor att hyra.
–
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta
Thaning, Olof ( red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa
–
Otryckta källor:
https://southlapland.com/fatmomakke
https://www.svenskakyrkan.se/sodralappland/fatmomakke
https://www.visitvasterbotten.se/sv/artiklar/fatmomakke-kyrkstad/
Information har även inhämtats vid besök i Fatmomakke.
Kulturminnet 
Pingback: Året som gått | Kulturminnet
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet