Kulturhistoriska personligheter, del 25: Gustaf Dalén

Gustaf Dalén var under sin livstid en av Sveriges främsta uppfinnare. Hans innovationer kom att få stort inflytande på såväl enskilda människors vardag som transportnäringen och industrin. Till hans största bedrifter hör utvecklingen av ett effektivt system för fyrbelysning, men även konstruktionen av den energisnåla Aga-spisen. I en tid då Sverige tog raska steg från att vara ett fattigt och underutvecklat land till att bli en ledande välfärdsstat bidrog Daléns tekniska snille med stora framsteg och han betraktas idag som en av den svenska innovationshistoriens förgrundsgestalter.

Gustaf Dalén föddes 1869 i det lilla samhället Stenstorp i Västergötland som ett av många barn i en lantbrukarfamilj. Hans ursprungliga efternamn var Johansson, men han valde senare i livet att följa sina äldre bröders exempel och byta namn till Dalén. Förmodligen var namnet inspirerat var platsen Dala, där familjen tidigare hade bott.

Föräldrarna såg till att syskonen fick möjlighet att studera, men under barndomen uppvisade Gustaf mer en praktiskt läggning än studieintresse. Han byggde egenhändigt ett flertal uppfinningar, som på olika sätt syftade till att göra vardagen behagligare. Vid 13 års ålder ska han ha konstruerat en väckningsapparat av ett gammalt väggur han fått av sin far. Genom att vägguret kopplades till en gasolinlampa, en kaffepanna och en tändningsanordning kunde familjen vakna till ett ljust rum och varmt kaffe.

Efter folkskolan gick Dalén en anpassad utbildning vid lantmannaskolan i Stenstorp, där han framför allt studerade mejerihantering och trädgårdsskötsel. Han drev sedan fröhandel, biodling och mejeri på föräldragården, samtidigt som han reparerade jordbruksmaskiner. Hans tekniska intresse gav sig samtidigt till känna och han konstruerade olika anordningar som skulle underlätta gårdsarbetet. 1882 begav han sig till Stockholm för att visa upp en av sina idéer för uppfinnaren Gustaf de Laval: en apparat som kunde fastställa fetthalten i komjölk. Det visade sig emellertid att de Laval redan tidigare hade tagit patent på en liknande konstruktion. Uppfinnaren blev dock imponerad av Daléns förmåga och lovade honom en anställning om han först skaffade sig teknisk utbildning.

Dalén tog orden på allvar. Efter en tids självstudier och privatundervisning antogs han vid Chalmers tekniska institut, där han avlade civilingenjörsexamen 1896. Han begav sig sedan till Schweiz för att studera vidare vid Polytechnicum i Zürich, en av dåtidens mest framstående tekniska högskolor. Där kom han framför allt att rikta in sig mot turbiner. Vid hans återkomst till Sverige 1897 hade Laval emellertid fått problem och kunde inte erbjuda honom den utlovade anställningen. Istället kom Dalén att experimentera med varmluftsturbiner och pumpar, samtidigt som han arbetade i ett företag han grundat tillsammans med en studiekamrat från Chalmers.

Nya möjligheter skulle emellertid öppna sig några år senare. 1904 bildades Aktiebolaget Gasaccumulator (AGA). Där anställdes Dalén som utvecklingsingenjör och blev 1909 företagets vd. Under denna tid intresserade han sig främst för acetylengas, en gas med stark lyskraft som blir explosiv i kontakt med syre. Främst undersökte Dalén hur acetylen skulle kunna användas till att hålla fyrar lysande. Elektriciteten hade inte slagit igenom på allvar och många fyrar stod på avlägsna platser, vilket försvårade driften. Flera av Daléns främsta uppfinningar kom att handla om att förbättra fyrtekniken med hjälp av acetylengas. Han uppfann den så kallade Aga-massan, som gjorde det möjligt att transportera acetylen utan explosionsrisk. Han konstruerade även en solventil, som stängde av fyren dagtid och därmed minskade gasförbrukningen. Med hjälp av en klippljusapparat fick han fyrarnas ljus att blinka, vilket minskade bränsleförbrukningen ytterligare. Den så kallade Dalénblandaren, som gav rätt blandning av acetylen och syre, förbättrade fyrarnas ljusstyrka. Sammantaget gjorde hans konstruktioner att fyrarna kunde automatiseras och krävde minimalt med skötsel.

Daléns uppfinningar var så framgångsrika att AGA under hans ledning fick en världsledande position. Aga-fyrarna kom att säljas över hela världen och 1911 fick företaget det prestigefyllda uppdraget att tillverka fyrbelysningen för den nygrävda Panamakanalen. Men tekniken kom även att nyttjas inom andra områden och företagets produktsortiment växte stadigt. Acetylenbelysningen och klippljusapparaten kom att användas till järnvägar och biograflampor. I samarbete med L. M. Ericsson och ASEA startade AGA en produktion av radioapparater och ordnade radiosändningar innan Sveriges Radio hade fått sändningsmonopol. Företaget utvecklade även lustgas och andra gaser för medicinskt bruk, liksom narkosutrustning. Senare tillkom en inriktning mot specialoptik med produktion av IR-kameror, militära sikten, periskop och flyginstrument.

1912 lät AGA etablera sin huvudfabrik på Lidingö, där företaget blev den dominerande industriverksamheten. Det var också detta år som Daléns tekniska nyfikenhet tog en tragisk vändning. I samband med ett experiment som skulle testa hur företagets gasbehållare klarade att utsättas för hetta uppstod en explosion, i vilken Dalén blev svårt brännskadad och förlorade synen. Om händelsen i någon mån påverkade beslutet är svårt att veta, men en kort tid efter olyckan stod det klart att Dalén skulle tilldelas Nobelpriset i fysik. Motiveringen löd: ”för hans uppfinning av automatiska regulatorer för användning i samband med gasackumulatorer för belysning i fyrar och bojar”. En stor del av prissumman valde Dalén att dela ut till sina anställda i företaget. Han inrättade även en fond för begåvade chalmerister, som än idag finns kvar.

Dalén försökte i möjligaste mån leva vidare som vanligt efter olyckshändelsen. Han promenerade raskt för att det inte skulle synas att han var blind och hustrun Elma brukade hon ge honom en knuff i sidan när de mötte bekanta, så att han visste när han skulle lyfta på hatten och hälsa. Han stannade också som vd för AGA och fortsatte uppfinna genom att förmedla detaljerade beskrivningar av sina idéer till andra. Den pampiga villan Ekbacken, som han börjat bygga på Lidingö åt sin familj, färdigställdes först efter att han förlorat synen, men eftersom han studerat ritningarna hittade han i minsta vrå. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon för att dölja sina skador.

1929 introducerades Aga-spisen, vars konstruktion utvecklats av Dalén under 1920-talet. Den kokseldade spisen gav både värme och varmvatten, samtidigt som den var bränslesnål och lättskött. Snart såldes den i ett 20-tal länder och i platsannonser för hembiträden användes den som lockbete.

Trots alla framgångar behöll Dalén alltid kontakten med företagets hela produktionskedja och månade om anställda på alla nivåer. Inte minst engagerade han sig i de anställdas boendemiljö. I närheten av företaget på Lidingö lät han uppföra arbetarbostäder med en för tiden modern standard. Den som önskade bygga egen villa kunde få förmånliga lån från företaget. För att få inflytande på samhällsutvecklingen var Dalén också politiskt engagerad. Under åren 1916–1934 var han fullmäktigeledamot för Högerpartiet och satt under flera år i kommunalnämnden och läroverksstyrelsen.

1930-talets lågkonjunktur drabbade AGA hårt, men Dalén lät sig inte nedslås. Han försökte ständigt behålla en positiv inställning och lät tillverka rockmärken med texten ”var optimist”. Nålen bar han på sitt rockslag och han hade alltid med sig några i fickan för att kunna dela ut till personer som behövde muntras upp. 1937 började han emellertid känna sig tröttare och få problem med hälsan. Efter ett antal läkarundersökningar stod det klart att han led av långt framskriden cancersjukdom. Dalén lät meddela bolagsstyrelsen att han sannolikt bara hade några år kvar att leva, men det visade sig vara en alltför positiv prognos. Han avled redan samma år och begravdes på Lidingö kyrkogård, efter att ha kvarstannat som företagets vd in i det sista.

Om arvet efter Gustaf Dalén kan sägas att han bidrog både till landets industriella utveckling och en idétradition som fortsatte vara vägledande under de påföljande decennierna. Några av den svenska välfärdens grundstenar är innovationer och samhällelig framåtsträvan. När Sverige under 1800- och 1900-talet industrialiserades och blommade ut till en modern nation hade flera svenska innovatörer och företagsledare viktiga roller att spela och av dem var Dalén en. Under sin livstid tog han hela 99 patent och AGA som helhet beviljades runt 250 patent under hans ledning.

Gustaf Daléns tekniska och innovativa begåvning har rönt fortsatt uppmärksamhet och beundran efter hans död. På flera platser i Sverige har han fått ge namn åt gator och byggnader och hans liv har gestaltats i långfilmen ”Seger i mörker”. I Gustaf Daléns födelseort Stenstorp finns idag ett museum som skildrar både hans liv och hans många uppfinningar, inhyst i det vackra gamla posthuset. I anslutning ligger Dalénium Science Center, där vetgiriga besökare i alla åldrar kan få vetenskapliga aha-upplevelser genom att delta i praktiska experiment i Gustaf Daléns anda.