
2019 infördes en särskild markering i polisens utredningssystem för hedersrelaterad kriminalitet. Sedan dess har 4500 hedersbrott anmälts i Sverige, rapporterar nu Sveriges Radio.
Ett hedersbrott definieras som en olaglig handling som utförs i syfte att upprätthålla familjens anseende. Exempelvis kan det handla om tvångsgifte, kvinnlig könsstympning eller mord på familjemedlemmar som inte följer kulturella normer. I tidigare forskningsrapporter har konstaterats att hedersrelaterat våld och förtryck i stora stycken är ett importerat problem, som har sina främsta rötter i Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien.
Omfattningen av den hedersrelaterade kriminalitet som nu belastar det svenska samhället illustrerar med tydlighet mångkulturens problem. Bland de kulturer som Sverige i stor omfattning har tagit emot de senaste två decennierna finns normer och värderingar som kraftigt avviker från svensk rättsuppfattning och bryter mot svensk lag. Hur ska människor med ursprung i dessa kulturer integreras? Och vad händer när svenska medborgarskap näst intill kravlöst delas ut till individer som inte delar samhällets mest grundläggande värden?
Läs mer:
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/over-4500-hedersbrott-anmalda-pa-tva-ar
Hej.
Spridda tankar:
Om normen hos en folkgrupp är att man skär av det nyfödda barnets örsnibbar, och hos en annan folkgrupp att man absolut inte gör det, och dessa ska leva på samma område under samma lag – hur ska man göra?
Antingen har man ett land – en lag, och då är det förbjudet/påbjudet med det som är skick hos den styrande folkgruppen, men bara så länge just den folkgruppen styr, eller så har man olika lagar för olika folkgrupper, och då har man inget land utan bara en stat.
I det första fallet diskriminerar man alla som avviker från det styrande folkets norm, i det andra fallet har man raslagar.
Om man istället befriar sig från den amerikanska liturgin kring ras, kultur, folkgruppstillhörighet med mera och istället är lojal mot sitt eget folk klarnar det: här i vårt land gör man så här. Den utlänning som inte underkastar sig det åker ut, den som sköter sig och anpassar sig är välkommen. Oavsett om det är en dansk eller en drus. Det gäller givetvis lika om någon härifrån åker till främmande land och beter sig dumt – hemma hos Mohammed gäller hans regler, så sköt dig.
I det första exemplet, olika lagar för olika folk i samma land, är man alltid rasist hur man än löser det eftersom man knyter lagarna till etniciteten. I det andra fallet, hos oss gäller våra lagar och seder – hos främlingen hans, är man inte rasist eftersom man respekterar olikheten.
Du frågar hur div. folkgrupper ska integreras. Integreras i vad då? Hur länge jag än bor i Irak blir jag aldrig arab. Hur länge en arab än bor här blir han aldrig svensk, oavsett hur välanpassad och arbetsam han är. Det tog fler än fyra generationer för vallonerna att bli svenskar, och det var ett folk med gemensam härstamning.
Alla vi som är gamla nog kan jämföra den suveräna nationen Sverige före 1985 med EU-provinsen Sverige 2015. Det borde räcka som svar egentligen.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
GillaGilla
Reblogga detta på ulsansblogg.
GillaGilla
Pingback: Året som gått | Kulturminnet
Pingback: Om skjutningar, sprängdåd och mångkultur | Kulturminnet