Kulturhistoriska sevärdheter, del 57: Kulturen i Lund

Kulturen i Lund är en museimiljö som omfattar två kvarter i centrala Lund, alldeles i närheten av stadens domkyrka. Området förvaltas av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, som grundades 1892 på initiativ av hembygdsforskaren Georg Karlin. Under de påföljande decennierna växte föreningens samlingar och flera fastigheter förvärvades. Inom museiområdet finns idag drygt 30 historiska byggnader, trädgårdar och utställningar med kulturhistorisk prägel. Flera av byggnaderna står kvar på sina ursprungliga platser, medan andra flyttats in utifrån. I några finns välbevarade eller rekonstruerade interiörer från olika tidsepoker. Tillsammans skildrar de livet i skilda sociala miljöer, från medeltid fram till 1900–talets mitt.

Friluftsmuseet är Sveriges näst äldsta, efter Skansen i Stockholm. Området är stort och en upptäcktsfärd kan lätt ta en hel dag i anspråk. Nedan presenteras ett urval av de mest besöksvärda sevärdheterna.

Byggnader

Arbetarbostaden visar hur en tvåbarnsfamilj kunde bo på 1930-talet. Fastigheten, som var bebodd fram till 1960-talet, består av gårds- och gathus. Som mest ska 16 personer ha bebott de två byggnaderna. Tidigare fanns torrdass, vedhus, brygghus, snickarbod och tvättstuga på gården.

Berlingska huset från 1600-talet är Lunds äldsta bevarade korsvirkeshus. Byggnaden har fått namn efter en boktryckarfamilj som tidigare bott i fastigheten.

Blekingegården är byggd vid 1700-talets mitt och hämtad från byn Nybygden i Blekinge. Hustypen, med en timrad ryggåsstuga i mitten och högre lofthus intill, kallas högloftsstuga eller sydgötiskt hus. Få finns idag bevarade. Interiören visar en rekonstruktion av familjen Olssons hem från början av 1800-talet. Det stora rummet i boningshuset användes som allrum av såväl familjen som drängar och pigor. Lofthusen vid sidan av nyttjades till förvaring av mat och redskap. Sommartid fungerade lofthusen även som sovutrymmen. Delar av utomhusmiljön är också återskapad.

Borgarhuset byggdes på Kulturen i Lund 1891-1892 i syfte att gestalta ett borgerligt hem med renässansinredning. Förebild var det så kallade Lembkeska huset i Malmö, som nu är rivet.

Bosebo kyrka är en träkyrka i spånklätt timmer från 1652, som hämtats från Bosebo i Småland. Interiören är mycket välbevarad med målerier och orgel från 1700-talet. Kyrkan används fortfarande för gudstjänster, bröllop och konserter.

Bosmålatorpet är byggt på 1850-talet och kommer från Urshult i Småland. Väggarna är låga och taket täckt av näver och torv. Interiören är en rekonstruktion från förra sekelskiftet, då torpet beboddes av Kristina Niklasson och hennes sju barn efter att maken rest till Amerika. Om vintern hölls höns i köket och runt stugan odlades potatis, kål och råg.

Dekanhuset är ett medeltida tegelhus, som flyttats till nuvarande plats från en annan del av Lund. Dess äldsta delar är från 1200-talet. Byggnaden skildrar hur en bostad såg ut för en dekan i kaniksamfundet vid domkyrkan i slutet av medeltiden. På nedervåningen visas en utställning om ärkebiskop Jakob Erlandsen, medan våningen ovanför innehåller en rekonstruktion av en medeltida sal. På översta våningen undertecknades Freden i Lund mellan Sverige och Danmark 1679.

Herrehuset byggdes 1816 och står kvar på ursprunglig plats. Huset byggdes av Per Henrik Ling, som brukar kallas ”den svenska gymnastikens fader”. Väggarna består delvis av medeltida tegel, som ska ha hämtats från en riven del av domkyrkan. Fasaden i barock skapades 1892, då huset gjordes om för att representera det adliga ståndet i friluftsmuseet.

Hylla smedja är byggd i korsvirke i början av 1700-talet och är hämtad från Blentarp i Skåne. Vid södra gaveln finns ett stall där hästarna skoddes när vädret var dåligt. Smedjan är fortfarande fullt funktionsduglig och används ibland för smideskurser.

Lindforska huset bygges i mitten av 1700-talet och står kvar på sin ursprungliga plats. Mot gården ses korsvirkeskonstruktionen, medan fasaden mot gatan är putsad. Här bodde under en period ”den svenska gymnastikens fader” Per Henrik Ling, men huset är döpt efter en annan ägare. Interiören skildrar ett borgerligt boende i Lund.

Locus Peccatorum, ”syndernas hus”, är ett studentboende från 1700-talet. Namnet kommer av ett tragiskt mord, då en psykiskt sjuk student som var bosatt i huset slog ihjäl en studiekamrat. Den skyldige avrättades 1830.

Onsjöstugan är en ryggåstuga som ingått i en gård utanför Höör i Skåne. Här bodde makarna Gunilla Andersdotter och Sven Andersson med sin dövstumme son. 1842 sålde de gården, men fick stanna i stugan på undantagskontrakt. Med stöd av Svens och Gunillas bouppteckning har stugan inretts för att skildra livet i en undantagsstuga.

Rustmästarbostaden byggdes 1823 och står kvar på ursprunglig plats. Denna enkla typ av bostadshus var vanlig i Lund vid 1800-talets början, men få finns nu kvar.

Thomanderska huset är namngivet efter professor Johan Henrik Thomander, som tidigare bott i huset och vars hem finns rekonstruerat invändigt.

Västra Vrams prästgård bygdes 1754-1755 utanför Kristianstad åt prosten Johan Bolmstedt. Byggnationen följde de statliga direktiv som 1734 utfärdats rörande prästgårdars utformning och var den första i sitt slag i Skåne. Autentiska väggmålningar och tapeter finns kvar. Möblemanget har återskapats med hjälp av en bouppteckning från 1815 samt litteraturforskaren Nils Johan Lidéns dagboksanteckningar från ett besök 1768.

Ystadshuset har rekonstruerats med två bostadshus från 1500-talet som förebilder.

Utställningar

En stund i Lund är en stadshistorisk utställning, som skildrar livet i staden under 500 år. Utställningen är uppbyggd i flera rum, som vardera följer ett tema. Besökaren kan få höra ljud som tidigare ekat i staden och via en specialkikare få se hur utsikten över bebyggelsen såg ut i dåtid.

Folkkonst och design presenterar olika aspekter av sydsvensk folkkonst. Här visas traditionella klädedräkter, bröllopstraditioner och berättelser om dåtidens hantverkare.

ByggnadsKulturen skildrar hur människor byggt under olika tidsperioder och vilka arkitektoniska stilideal som dominerat. Väggar visas i genomskärning för att illustrera material och byggnadstekniker.

Uppklädd – kvinnligt mode 1730-2000 visar upp festklänningar och kvinnodräkter ur museets samlingar, från 1700-talet fram till nutid. Utställningen belyser hur modeideal har skiftat och återspeglar sin tids anda.

Från A-Ö berättar om bokens historia i världen, från de första bokstäverna fram till dagens internet. Samtidigt skildrar utställningen bokens starka ställning i Lund – här har böcker tryckts i 300 år och det var här det klassiska typsnittet Berling skapades. Nu hålls utställningen i familjen Berlings hus.

Skånskt allmogeliv är en bevarad utställning från 1929 som skildrar vardagen på skånska gårdar under 1700- och 1800-talet. Besökaren får ta del av byggnadstraditioner, kosthållning, byalagens organisation och skånsk folkkonst.

Skånskt jordbruk är en utställning med fokus på hur jordbruket format det skånska landskapet. Redskap för plöjning, sådd och skörd visas upp.

Sydsvenskt fiske berättar om fiskelägen och skepparsamhällen under 1800-talet. Olika fiskemetoder presenteras, inklusive det traditionsrika ålafisket på Skånes östkust.

Ting för lek är en tidsresa som börjar på gården utanför arbetarbostaden och leder besökaren in i gårdshuset. Här skildras hur barn har lekt och lärt under olika historiska tidsperioder. Ett stort antal äldre leksaker visas upp, inklusive välfyllda dockskåp, gunghästar och mjuka djur.

Textilt innehåller utvalda delar av museets textila samlingar och beskriver såväl vävtekniker som broderi och garnfärgning.

Tidens rum i Borgarhuset låter besökaren vandra genom skilda inomhusmiljöer. Tillsammans illustrerar de olika tiders inredningsideal. Renässansen, barocken, den gustavianska stilen och empir finns alla representerade.

Vapen – makt över liv visar upp en rik vapensamling och berättar om vapnens roll i strid och jakt.

–

Tryckta källor:

Ottosson, Mats; Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige. En guide till upplevelser i hela landet, Bonnier Fakta

Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa

–

Otryckta källor:

Om Kulturen

https://www.svensktkulturarv.se/skaane/kulturen-i-lund/

Information har även inhämtats vid besök på Kulturen i Lund.