Svensk allmogekultur, del 16: Sovplatser och sängar

Nedanstående text har hämtats ut boken Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning av Tobias Norlind. Boken gavs ut 1912, men skildrar arbete, seder och traditioner hos den svenska allmogen under framför allt 1700- och 1800-talet. Bilderna är privata.

Sängplatsen var under den äldsta tiden bänken, och husfadern sof i högsätet. Den första utveckling för att åstadkomma bättre liggplats gällde naturligtvis husfaderns plats. Genom afbalkningar på sidorna åstadkoms en bättre liggplats och en väggfast säng hade sålunda bildats. Så länge härden låg midt i rummet, befann sig högsätet på midten af ena långsidan (vanligen den norra), men sedan rökugnen kommit till närmast dörren, flyttades högsätet längst in i hörnet mellan norre (undantagsvis sundre) bänk och gafvelbänken. Då nu bordet tillkom, var det olämpligt att bibehålla husbondens sängplats i högsätet. Den förut omtalade afbalkningen på högsätet till säng synes ha försiggått, innan högsätet flyttades längre bort. Man bibehöll därför den gamla platsen midt på långväggen åt sängen, under det att sittplatsen längst in i stället fick bli en mycket behaglig hviloplats om dagen. Högsätet kunde också på så sätt smyckas mera själfständigt med snidade stolpar, måladt ryggstöd m.m., under det sängen fick sin egen utbildning. Sängen flyttades rätt snart till ett hörn, i södra Sverige vanligen hörnet mellan gafvelväggen och den högsätet motsatta väggen (i allmänhet alltså i västra och södra hörnet. Afbalkningen blir allt större, ända tills man troligen under 1500-talet, når den nästan slutna lådformen. Under 1600-talet öfvergick denna slutna form till det fullständigt slutbara sängskåpet. Denna sängform kunde aldrig helt bli hemma i södra Sverige, där snart under inverkan från de högre klassernas himmelssängen inkom, men i norra Sverige blef den så mycket mera omtyckt och existerar där mångenstädes ännu i denna dag. Den har här t.o.m. utdanats vidare och blifvit försedd med flera våningar. Ursprungligen afsedd endast för husbonden och hans familj blef den, ju mer kulturen framskred, snart lämnad åt tjänarne, hvilka förut måst nöja sig med stugbänken eller härberget såsom tjänaresäng är den ej ännu utdöd. De kvinnliga få lägga sig i nedre våningen, de manliga i Öfre, sedan låser bonden själf dörren och öppnar om morgonen.

Sängskåp i Lövångers sockenmuseum, Västerbotten

Under 1500-talets lopp hade hos de högre klasserna en bättre och luftigare säng uppstått. Utgångspunkten var alkoven. Sängen försågs med pelare, hvilka uppburo ett tak (en himmel). Från taket nedhängde tygskynken, hvilka dolde den hvilande. Denna himmelssäng nådde sin högsta praktfullhet omkring år 1600. Till bondeklassen kom den helt säkert under 1600-talets lopp. I hela sydsverige vann den utbredning och torde ännu finnas allmänt i de mera gammaldags hemmen. Namnet blef ofta förädlat till himlingasäng.

Sängarna under medeltiden voro i allmänhet mycket korta, så att man måste ligga i böjd ställning. I Europa begynte man på 1400-talet allmänt utvidga dem såväl i längd som bredd, men i denna utveckling tog Norden ej del. Endast bredden blev något större, under det längden blef nästan oförändrad. Vanan att ligga flera tillsammans i samma säng gjorde det nödvändigt att utvidga bredden. Såväl husfadern och husmodern som barnen, både manliga och kvinnliga, lågo tillsammans. En kär anhörig, som oförmodat kunde komma, fick t.o.m. sin plats här.

Under det att familjesängarna nu allmänt upphört att existera i södra Sverige, finnas de dock ofta kvar i norra, där alla de manliga eller de kvinnliga tjänarna få ligga tillsammans.

Sängens fyllnad utgjordes under medeltiden blott af halm, och den sofvande hade sedan ett skinn öfver sig. Under 1500-talet tillkom ibland ett skinn under, ofta utbytt mot garfvadt läder. Hos de högre klasserna begynte emellertid vid denna tid en rik utveckling af sängtillbehören. Stoppade underdynor och hufvuddynor användes i riklig mängd. I Danmark och Tyskland blef det vanligt att äfven ha ofvandyna, under det att Sverige fick mera smak för täckena. Dessa täcken hade under Gustaf Vasa i följd af utländsk påverkan blifvit allt praktfullare med det finaste material och konstnärligaste väfnadsmönster. Snart hade de blifvit rena paradtäcken, hvilka ej lämpade sig för betäckning under natten. Man skaffade sig då ett enklare för natten och lät paradtäcket ligga öfver om dagen.

Säng med vackra textilier i Rengsjö hembygdsby (Västerby klungby), Hälsingland

Allmogeklassen följde noggrant utvecklingen. Mängden af dynor blef ett sätt, hvarpå bonden kunde visa sin förmögenhet. Fjädern erhöll han från egen gård. Den danska ofvandynan som betäckning nådde Skåne, Halland och Bleking, innan dessa landskap införlifvats med Sverige, därför är det ännu en allmän regel att där finna ofvandyna, under det att de gammalsvenska landskapen ha stannat vid täcket.

Sängen blef genom all denna efter hand inträdande lyx en lämplig möbel att smycka, på samma gång den kunde vis, huru välbärgad bonden var. Ännu ser man därför den stora präktiga himlingasängen smyckad på bästa sätt med sniderier och med de vackraste väfda förhängen. Från sängen nedhänger ett hvitt paradtäcke utfördt af föräldrar eller förföräldrar och utgör en viktig del af familjens värdesaker.

Bänken, som nu måst ge plats åt både skåp och säng, hade efter hand fått maka åt sig för det ena lösa bohaget efter det andra. Ännu en begränsning kunde den få kännas vid, om ytterligare en säng anordnades i rummet. Denna säng blef i så fall enklare och mera gjord i praktiskt syfte. Sängens lock blef till att aftaga, och sidan anordnades så, att den kunde dragas ut. Man fick på detta sätt utdragssängen eller slagbänken. Denna lät man i allmänhet i Sverige stå för sig, under det att Danmark och Norge förenade den med husbondens stora säng, hvarigenom de båda sängarna blefvo ett helt komplex för sig af rummet.

Utdragssoffa och barnsäng i bygdegård i Segerstad, Västergötland

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s