Mårtensafton

20191012_145204

Det börjar bli ganska länge sedan nu, men på 1990-talet var jag under ett år bosatt i det lilla skånska samhället Gärsnäs. Där sjöng jag i kyrkokören och ett av de bestående minnen jag fått med mig är att körövningen en kväll var inställd på grund av Mårtensafton. Som inflyttad sörmlänning tyckte jag förstås att denna speciella högtid var en kuriositet, men för de övriga körsångarna var det givet att stanna hemma och fira. Det har koristerna i Gärsnäs säkert fortsatt att göra, år efter år sedan jag flyttade därifrån, för gåsagillet är en omtyckt skånsk tradition som fortsätter bäras upp av beredvilliga utövare.

11 november bär namnet Martin efter den franske biskopen Martin av Tours, som begravdes detta datum år 397. I Sverige och Danmark ombildades namnet till Mårten och den föregående kvällen kallas därför Mårtensafton. Under den katolska tiden betraktades 11 november som biskop Martins helgondag och den så kallade Martinshelgen var vigd åt att högtidlighålla hans gärningar. På medeltiden var det en av höstens största fester och utgjorde inledningen på en fasteperiod inför julen.

Enligt legenden ville Martin av Tours inte alls bli biskop och för att komma undan ska han ha gömt sig i en flock gäss. Han avslöjades emellertid av gässens kacklande och därmed förseglades hans öde. Till straff hamnade gässen på middagsbordet, men gåsen blev samtidigt biskopens helgonsymbol. På gamla runstavar markerades Martinshelgen med en gås och firandet kom med tiden att innehålla en festmåltid med gåsstek. Sedvänjan uppstod sannolikt i Frankrike och spred sig sedan i Europa. Den tidigaste säkra uppgiften om svenska gåsmåltider på Mårtensafton är från Södermanland 1557 och traditionen verkar till en början ha haft starkast fäste i landskapen runt Mälaren. Under 1600- och 1700-talet omnämns mårtensgås främst i de högre stånden och drottning Kristina lät servera gås vid sitt hov på Mårtensafton. Senare kom traditionen att vinna större popularitet i södra Sverige. På 1800-talet uppstod Skåneböndernas gåsagillen och ungefär samtidigt tillkom traditionen att äta svartsoppa gjord på gås- eller grisblod.

Idag ses firandet av Mårtensafton främst som en skånsk allmogesed, vilket hänger samman med att gåsuppfödningen levde kvar i Skåne i större omfattning än i övriga landet. Firandet knöts också till traditionen att ha byastämma om hösten och på vissa håll var det den avgående åldermannen som skulle stå för gillet. Bland de mindre välbeställda kunde anka eller höna ersätta gåsen och i trakterna runt Kivik uppmärksammades Mårtensafton med ålagille.

En klassisk gåsamiddag anses idag bestå av svartsoppa till förrätt, följd av gåsstek och slutligen skånsk äppelkaka eller spettekaka till efterrätt. Denna meny uppstod dock inte ursprungligen i Skåne, utan skapades av krögare i Stockholm vid 1800-talets mitt. För den som vill avnjuta anrättningen utan att behöva laga den själv finns ett stort antal värdshus och gästgiverier i Skåne som erbjuder gåsamiddag under hela november.

Fotnot: Bilden är hämtad från en utställning på Nordiska museet. Varför museet valt att skildra högtiden på detta torftiga sätt kan man förstås fråga sig.

Tryckta källor:

Mokvist, Åke (1984), Svenska folkfester, ICA-förlaget

Schön, Ebbe (1998), Svenska traditioner, Semic

Unge, Ingemar (red. 2001), Våra högtider. Traditionerna, maten och festerna vi minns, Prisma

Otryckta källor:

https://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2019-11-10-martensafton.html

https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/martins-gas-martensgas

https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5rtensafton

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/martensgas

Information har även inhämtats vid besök på Nordiska museet i Stockholm

En reaktion på ”Mårtensafton

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s