2021 närmar sig nu sitt slut. På många sätt blev det ett märkligt år, dominerat av begränsningar och underliga politiska turer. 2021 blev ett ovisshetens år, både avseende framtid och närtid.
Verksamheten på Kulturminnet har, trots orosmolnen i omvärlden, fortskridit utan större störningar och mängden material på bloggen börjar bli ganska stor. Visionen om att göra Kulturminnet till ett ovedersägligt vittnesbörd om den svenska kulturens rika innehåll kan nu skönjas. De gånger jag kontaktats av läsare under året har det ofta handlat om förvånade tillrop av typen: ”Varför har jag inte känt till den här bloggen?”. Rankingsiten Top Blog Area utsåg under året Kulturminnet till Sveriges näst bästa kulturblogg, vilket förstås var glädjande och bidrog med lite ny energi.
Ny för 2021 var serien Svenska bilder och berättelser, som skildrar svensk kulturhistoria ur det lilla perspektivet. Min förhoppning är att serien med tiden ska fyllas med personliga minnen från en tid som gått, skildringar av enskilda livsöden och privata fotografier med något särskilt att berätta. Insamlingen av material har begränsats av covidpandemin, men i början av sommaren fick jag möjlighet att resa till det lilla samhället Bro i Bohuslän för att ta del av två systrars beskrivning av sin uppväxt där på 1950-talet. Det blev ett av årets finaste minnen, inte minst för att Bro visade sig ha en ovanlig rikedom av kulturhistoriska lämningar. Ett stort tack vill jag skicka till de båda damer som fick mig att upptäcka detta och generöst bjöd på sina minnen! Jag vill även tacka för material och berättelser jag fått ta del av för Kulturminnets räkning, inte minst 11-åriga Lovisas aftonbön från 1898 och en skildring av timmerkörningen under 1940-talet. Jag hoppas att jag under kommande år får möjlighet att träffa fler personer, hämta in mer material och publicera fler berättelser ur verkligheten. Hör gärna av dig om du har något du vill dela med dig av. Kontaktformulär finns här.
Arbetet med att samla och presentera kulturhistoriska sevärdheter runt om i landet har löpt på. Jag har fått möjlighet att ta med läsarna till flera fascinerande platser, inte minst den vackra brunnsmiljön i Dals Rostock och den enastående kyrkan i Glanshammar. Vi har också gjort ett besök i Bodens fästning, som måste sägas vara ett av Sveriges mest gripande militärhistoriska kulturminnen. Norrlands unika kyrkstäder har presenterats i texter om Bonnstan och Fatmomakke och vi har besökt världens nordligaste skeppssättning. Dessutom har bloggens läsare fått följa med på rundvandringar bland de många sevärdheterna i Karlskrona örlogsstad och friluftsmuseet Kulturen i Lund. Den cykelvänliga och historiemättade ön Visingsö har också presenterats.
I serien Svenska sägner skildras svensk kulturhistoria genom kända och mindre kända sägner från olika delar av landet. Under 2021 har Kulturminnet återgivit berättelserna om Storsjöodjuret i Jämtland, jätten från Skalunda och Ållebergs ryttare. Mytbildningen runt jättekastet Klövasten i Skåne och Tjuvajösses håla i Småland har skildrats. Bloggen har även beskrivit uppkomsten av det unika fantasidjuret skvadern och bakgrunden till den kända legenden om Hårgadansen. Arbetet med att publicera svenska folksagor på nätet har fortskridit och läsarna har fått ta del av Smeden som inte slapp in i helvetet, Prästens stek, Den blå oxen och Varför hundarna hatar katterna. Utöver detta har ett antal nedslag gjorts i den nordiska mytologins värld, inte minst skildringarna av Ragnarök, Tors färd till Utgårda-Loke och den olycksdrabbade dvärgen Andvare.
Äldre folkliga föreställningar och seder beskrivs på Kulturminnet i serierna Nordisk folktro och Svensk allmogekultur. Under året har vi fördjupat oss i både djävulens och drakens plats i folktron. Vi har också tagit del av de kloka gummorna och gubbarnas roll i det svenska bondesamhället och tittat på vad en spiritus är för väsen. Föreställningarna runt bergtagning och kyrktagning har också beskrivits. Högtider och traditioner har lyfts fram i inlägg om Mårtensafton, ålagille, tjugondag Knut och surströmmingspremiären.
Vår vandring genom de språkliga uttryckens värld har fortsatt och inläggen rörande språkkultur brukar locka många läsare. Kulturminnet har samlat ett antal äldre ordspråk om livet och döden samt om vishet och dumhet. Läsarna har också kunnat informera sig om vad det innebär att läsa något mellan raderna, att dra det längsta strået och att vara rik som ett troll. Ett inlägg har avhandlat den historiska bakgrunden till uttrycket ”Land skall med lag byggas”.
Inom ramen för serien Klenoder ur vårt kulturarv presenteras föremål av särskilt kulturhistoriskt värde. Under året har vi uppmärksammat historien bakom Karl XII:s kulknapp, som nu finns att se på Varbergs kulturhistoriska museum. De ståtliga prakthjälmarna från Vendel och deras historiska sammanhang har lyfts fram, liksom Kalvträskskidan, som är världens äldsta fynd rörande skidåkning. Vi har också tittat på det historiska verket Scondia illustrata och de hisnande omständigheterna runt verkets tillkomst. Dessutom har vi tagit en titt på Sveriges äldsta bevarade bok.
Ibland gör Kulturminnet fördjupande texter om särskilda aspekter av svensk kulturhistoria. Ett av årets mest uppskattade inlägg handlade om kakelugnarnas svenska historia. Inlägget om hur nyckelharpan blev Sveriges inofficiella nationalinstrument blev också välläst. Ett inlägg försökte ge läsarna en kort introduktion till runstensläsning, vilket verkade väcka inspiration. Texten om den egensinnige Lasse i berget, som ibland kallats ”Sveriges sista grottmänniska”, lästes av många. Under året skildrades även runstavarnas historia, polskan i svensk musiktradition, hästens kulturhistoriska roll och budkavlarnas viktiga funktion som förmedlare av angelägna meddelanden. Personer som haft särskild betydelse för vårt lands kulturella utveckling lyfts fram i serien Kulturhistoriska personligheter, som under 2021 berättade om om Johannes Rudbeckius, Elsa Beskow och Gustaf Dalén.
Det har under året funnits skäl att fånga upp ett antal händelser i nyhetsflödet. Öland hamnade i fokus i både positiva och negativa sammanhang: i våras förstördes oersättliga fornlämningar i en illegal kabelgrävning, men vi kunde senare glädjas åt att en mytomspunnen fornborg återfunnits. I oktober daterades vikingarnas bosättningar i Amerika med en ny metod, vilket kastade nytt ljus över våra förfäders dristiga färder runt om i världen. Intressanta kulturhändelser under året var utställningen om Stig Lindberg på Millesgården, öppnandet av Historiska museets nya vikingautställning och utställningen om nordisk mytologi och folktro vid Jamtli. 2021 var också året då Sverige fick en nationalblomma.
Förutom att skildra det svenska kulturarvet försöker Kulturminnet lyfta fram värdet av den svenska kulturens värderingar. I serien När normerna förändras utforskar Kulturminnet hur samhället påverkas av nya kulturuttryck. I år har vi fått anledning att uppmärksamma att det numera begås en stor mängd hedersrelaterade brott i landet och att svenska förskolor bidrar till att upprätthålla hedersnormer bland barn. Vi har också fått höra hur det låter när hedersvåldsförövare delar med sig av sin syn på verkligheten. Därutöver har vi kunnat konstatera att Sverige numera har klansammandrabbningar på öppen gata, att kulturer kan innehålla inkompatibla synsätt och att vi måste kunna diskutera det mångkulturella samhällets särskilda svårigheter. Dessutom har vi fått anledning att be Mona Sahlin fundera över vilken kulturs ”förrädiska mansroll” hon egentligen ondgör sig över i en debattartikel i Aftonbladet och vi har tittat på hur det kan bli när konsten politiseras i statlig regi. Mer personligt färgade texter har diskuterat hur mångkultur kan göra att den svenska kulturen tillmäts större värde och hur den fortsatta utvecklingen kan komma att se ut.
Nu går vi in i 2022, som ser ut att kunna bli ett bra år för Kulturminnet. Det finns gott om uppslag till spännande texter och flera resor till spännande kulturhistoriska besöksmål är inplanerade. Visst fokus kommer att läggas på det rika gotländska kulturarvet. Ny under det kommande året blir serien En epok i svensk kulturhistoria, som kommer att skildra landets kulturhistoriska utveckling under olika tidsperioder. Att beskriva svensk kulturhistoria utan att samtidigt skildra maktspelet och det ledande skiktet låter sig inte göras, men planen är att försöka rikta ljuset mot det vardagliga livet, seder och tankegods. En text om det omvälvande 1300-talet är redan under produktion.
Under 2021 har Kulturminnet haft över 100 000 visningar, vilket är mer än tidigare år. Det är glädjande att Kulturminnet växer och att fler vill ta del av innehållet. Förhoppningsvis avspeglar det en samhällstrend där svensk kulturhistoria och kulturarvsfrågor ges mer utrymme och väcker intresse.
Med önskningar om ett Gott Nytt År!
Malin Kim
Kulturminnet 