Norrskenet är en mäktig och märklig företeelse, som gett upphov till många folkliga föreställningar och tolkningar. I den nordiska mytologin ansågs norrskenet vara speglingar från valkyriornas rustningar och sköldar när de ledde fallna krigare till Oden. Uppteckningar i folklivsarkiven berättar att skenet ibland tolkats som ljus från väldiga isberg eller eldsprutande vulkaner. Inom folktron uppstod även den fantasifulla uppfattningen att norrskenet var reflexer från enorma sillstim i havet, vilket togs som tecken på att sillfångsten skulle bli god.
Ibland betraktades norrskenet som ett dåligt omen, som varslade om farsoter och eldsvådor. Om skenet gnistrade och sprakade ovanligt mycket var krig i antågande. Skenet ansågs även förebåda väderomslag och norrsken tidigt på hösten innebar att vintern skulle bli sträng.
Bland samerna sågs norrskenet som ett illavarslande tecken, som skulle respekteras och fruktas. Ljuset ansågs komma från de dödas själar och därför skulle man helst inte tala om norrskenet eller dra till sig dess uppmärksamhet. Den som dristade sig till att vinka, vissla eller sjunga kunde bli uppfångad av skenet och bortförd. Bäst var att stanna inne och hålla sig stilla.
–
Tryckta källor:
Ejdestam, Julius (1992), Svenskt folklivslexikon, Rabén och Sjögren
Land, nr 3, 15 januari 2021
Schön, Ebbe (1991), Svensk folktro A-Ö, Prisma
Schön, Ebbe (2000), Älvor, troll och talande träd. Folktro om svensk natur, Semic
–
Otryckta källor:
https://www.hurtigrutenresan.se/inspiration/upplevelser/norrsken/nordiska-myter-och-sagor/
https://popularhistoria.se/vetenskap/norrsken-naturens-ljusshow
Kulturminnet 