Den svenska tomten

Bild Julbock Jenny Nyström

I Sverige finns två sorters tomtar: hustomten (eller gårdstomten), som har sitt ursprung i folktron, och jultomten, som tagits in i vår kultur i mer modern tid. Viss sammanblandning råder mellan dessa båda gestalter; jultomten har i Sverige lånat drag av sin äldre släkting, vilket gör att han avviker från uppfattningarna om tomten i andra länder.

Hustomten har funnits hos oss sedan hednisk tid och sågs både som gårdens beskyddare och gårdsfolkets hjälpreda. Jultomten, däremot, är en sentida nykomling, som kan knytas till kristendomen.  Han är arvtagare till det givmilda helgonet Sankt Nikolaus, som på 300-talet e.Kr. var biskop i Mindre Asien. Efter hans död började hans helgondag firas med presentutdelning till barnen och hans popularitet blev så stor att han överlevde reformationen. Han kom att kopplas till julfirandet och i de engelskspråkiga länderna blev han Santa Claus. Till Sverige anlände han först på 1860-talet och det var under 1800-talets senare del som han stegvis började ta över julbockens roll som julklappsdistributör. Tidigare var det tvärt om: tomten kom inte med gåvor, utan förväntade sig istället att på julaftonen få en belöning för sin arbetsinsats. Redan på 1300-talet ondgjorde sig heliga Birgitta över att folk ställde ut mjölk till tomten, vilket hon såg som en ogudaktig handling.

Två personer som starkt bidragit till den svenska tomtebilden är författaren Viktor Rydberg och konstnärinnan Jenny Nyström. 1871 publicerades Rydbergs julsaga Lille Viggs äventyr på julafton, som fick stort genomslag. Där finns ännu inte jultomten, utan gossen Vigg guidas genom julfirandet i olika samhällsklasser av en julklappsutdelande vätte. Vätten är snäll, men full av moral och lär Vigg att han ska vara tacksam över sin fattiga fostermors försök att skapa julglädje med allt möjligt smått. Den unga Jenny Nyström illustrerade sagan, vars vätte kom att bli en förlaga till jultomten. Hon illustrerade även Rydbergs berömda dikt Tomten och fortsatte sedan att forma tomtebilden genom att måla tusentals julkort. I sina skildringar utgick hon från den gamla hustomtens drag, även om hon kompletterade hans enkla vadmalsklädsel med en röd luva. Hon lär ha använt sin skäggige far som modell och fick också instruktioner från Rydberg om hur tomten borde gestalta sig. Tillsammans bidrog de till att göra tomten populär och koppla den gamla hustomten till julen.

Eftersom svenska folkets uppfattning om tomtens karaktär på detta sätt danades av ett lokalt konstnärskap och blandades upp med äldre folktro skiljer han sig från övriga världens tomtegestalter. Jämfört med den jovialiska amerikanska tomten är den svenska butter och präktig. Den svenska tomten är en allmogetomte med drag av folktrons väsen, snarare än Disneys fryntliga sago-Santa. Sveriges tomte är liten, senig och lågmäld i jämförelse med den överviktige och bullrige Santan. I sina grå kläder representerar hustomten gårdslivets slit och dygder, medan den tomte som pöser i röd dräkt bland julskyltningens blinkande ljus snarare företräder den moderna tidens överflöd.

Bild Jenny_Nyström_-_Grötstunden

Men den svenska tomten skiljer sig även på andra avgörande punkter. Medan Santa Claus är julens allsmäktige centralgestalt och ensam ansvarar för utkörningen av julklappar, kan hustomtarna vara flera och ingå i arbetslag. Därför är det vanligt att flera tomtar hjälps åt med julklappsdistributionen eller samsas runt grötfatet på svenska julbilder. Disneytomtens rensläde har inte heller fått samma genomslag i Sverige, utan här kan tomten transportera sig med hjälp av hästar, bockar eller mer ovanliga dragdjur. Det är heller inte ovanligt att han ensam pulsar fram genom snön med en säck på ryggen.

Bild julgrisar

Även om vår jultomte idag färgas allt mer av andra länders tomtekaraktärer, lever en del av hustomten kvar i hans gestalt. Den svenska jultomten har blivit en sammanblandning av nordisk folkloristik och utländska tomteförebilder. Vår uppfattning om jultomten är därmed ett exempel på hur kulturella särdrag växer fram genom att impulser tas in utifrån, blandas med lokala föreställningar och görs till något eget. Så har traditioner och tankegods uppstått och utvecklats över hela världen sedan urminnes tider.

20200816_134537

Tryckta källor:

Hofberg, Herman (1882), Svenska folksägner, Skoglunds förlag

Neumüller, Anders (1980), God jul. Svenska jultraditioner på helgkort från förr, Bonniers

Schön, Ebbe (1980), Julen förr i tiden, Natur och Kultur

Schön, Ebbe (2018), Vår svenske tomte. Sägner och folktro, Norna

Swahn, Jan-Öjvind (2014), Jul med Jenny Nyström, Ordalaget

Otryckta källor:

https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/folkminnesbloggen/inlagg/2017-12-22-hur-kom-jultomten-till-sverige

Jultomtens historia

https://www.nordiskamuseet.se/blogg/vem-ar-jultomten-egentligen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s