En bit inåt land från Luleälvens mynning ligger ett samhälle som tidigare haft stor betydelse för Norrbottens kultur och näringsliv. Orten har anor från 1300-talet och kom under medeltiden att utveckla en infrastruktur för handel och rättsskipning. På 1600-talet blev det nödvändigt att flytta stadskärnan närmare kusten, eftersom landhöjningen hade gjort den befintIiga hamnen för grund. Därmed fick Luleå sitt nuvarande läge, medan den äldre bebyggelsen kom att kallas Gammelstad.
Under sin mest aktiva tid fungerade Gammelstad som religiöst centrum och på 1400-talet byggdes en magnifik stenkyrka. Denna omständighet skulle med tiden göra att Gammelstad försågs med en alldeles speciell bebyggelse, som idag är klassad som världsarv.
I det gamla bondesamhället hade kyrkan en central roll i samhällslivet och kyrkobesöken var länge obligatoriska. De stora avstånden gjorde emellertid att kyrkobesökarna i många fall behövde övernattningsmöjligheter. Stugor och stallar restes därför runt kyrkan för att inhysa långväga resenärer. Nya byggnader tillfördes successivt med kyrkan som nav och till slut kom Gammelstads kyrkstad att innehålla flera hundra små stugor i ett myller runt kyrkobyggnaden. Husen användes bara vid kyrkhelger och religiösa högtider, varför utformning och utrustning var enklast möjliga. Ändå fyllde kyrkstaden flera betydelsefulla funktioner. Kyrkhelgerna blev en framträdande del av kulturlivet och gav möjlighet till möten, informationsutbyte och handel. Till kyrkobesöken kopplades marknadsdagar, då varor från lappmarkerna och fiskeprodukter från kustlandet bjöds ut till försäljning. Särskilda kyrkhelger ordnades för ungdomar, vilket inte sällan ledde till trolovning och bröllop.
Med sina drygt 400 stugor är Gammelstad idag Sveriges största kyrkstad. Byggnaderna är dessutom mycket välbevarade och det är en särskild känsla att vandra fram längs de trånga gränderna mellan husen. Kulturarvet runt kyrkstaden hålls ännu levande, då stugorna används till övernattning vid konfirmationer, marknader och kulturaktiviteter. Seden att samlas till särskilda kyrkhelger lever också kvar. 1996 upptogs Gammelstads kyrkstad på Unesco:s världsarvslista, vilket innebär att platsen representerar en så unik kulturmiljö att den är angelägen att bevara för framtida generationer.
Den som vill ta del av kyrkstaden och dess historia kan enkelt göra det genom informationsskyltar på området. Det finns även möjlighet till audioguide eller bokade visningar. Strax intill ligger hembygdsområdet Hägnan, som visar upp en stor samling äldre norrländska träbyggnader av olika slag. Kyrkan (Nederluleå kyrka) har bevarade målningar av 1400-talskonstnären Albertus Pictor och är en sevärdhet i sig.
Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö.
– Ur Unesco:s Världsarvskommittés motivering
–
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta
Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa
–
Otryckta källor:
https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/gammelstads-kyrkstad.html
https://visitlulea.se/sv/se-goera/artiklar/gammelstads-kyrkstad/
Information har även inhämtats vid besök i Gammelstads kyrkstad.
Kulturminnet 
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet