Klenoder ur vårt kulturarv, del, 21: Suntakstolen

På Västergötlands museum i Skara finns möbler som är så gamla att de bär spår av hedniska stilideal. En av dem är en märklig stol, som tidigare stått i Suntaks kyrka. Kanske är stolen den äldsta bevarade möbel som finns i vårt land, även om det finns en bänk från Kungsåra som också aspirerar på titeln.

Genom dendrokronologisk analys har Suntakstolen daterats till 1100-talets mitt. Den är sammanfogad av elva trästycken, där träet utgörs av furu av samma slag som i kyrkans bänkar. Eftersom stolen och kyrkan är samtida tillverkades stolen troligen i samband med att kyrkan byggdes och kanske var den ursprungligen en del av den fasta inredningen. Möjligen har den ingått i en kyrkbänk, som senare kapats av och satts ihop till ett fristående säte. Analys av virket talar för att den triangelformade överdelen från början kan ha tillhört en annan möbel och tillfogats stolen senare.

Stolen är asymetriskt utformad och på ena armstödet finns ett skulpterat djurhuvud. Huvudet har ofta tolkats som en varg och kan ha varit tänkt att skrämma bort onda krafter. Andra har velat se djuret som en drake. Färgspår visar att stolen tidigare varit målad i starka färger. Huvudet har varit svart med vita tänder och röd tunga. På stolen finns även spår av orange och grått. Den påkostade utsmyckningen talar för att den fungerat som högsäte åt någon särskilt betydelsefull person. Kanske var stolen reserverad åt besökande biskopar.

På insidan av ryggstödet finns en runinskrift med texten ”ave Maria gratia”. Citatet är hämtat ur Lukasevangeliets berättelse om bebådelsen och utgör ängeln Gabriels hälsning till Maria. Runornas utformning visar att texten ristades på 1200-talet. Skriften är grund och ser inte ut att vara medvetet gjord av en fackman; någon verkar ha klottrat på stolen av skäl som vi nog aldrig får veta.

Suntakstolen är unik både genom sin säregna uppbyggnad, sin ålder och sitt historiska sammanhang. Ända in på 1500-talet var det vanligt att sittmöblemanget i svenska hem utgjordes av väggfasta bänkar eller kistor. Av de få fristående säten och stolar som fanns under medeltiden är inte många bevarade. Utformningen och detaljerna gör dessutom att Suntakstolen avspeglar den omvälvande brytningen mellan hedendom och kristendom.

Stolen förvarades länge i Suntaks kyrkas sakristia, men förflyttades 1882 till kyrkomuseet i Edåsa. 1910 togs den till Västergötlands museum, där den nu visas i medeltidsutställningen. I Suntaks gamla kyrka finns en kopia.

Tryckta källor:

Modig, Agneta (red. 2002), Värt en omväg. Vägvisare till 30 kulturminnen i Sverige, Riksantikvarieämbetets förlag

Häfte utgivet av Svenska kyrkan i Tidaholm: Kyrkorna i Valstads församling

Otryckta källor:

https://www.nemo.nu/sagabo/cabin/platser/stolen.htm

https://www.svd.se/stolen-som-ar-sveriges-aldsta-mobel

http://wadbring.com/historia/undersidor/suntak.htm

Information har även inhämtats vid besök på Västergötlands museum och i Suntaks gamla kyrka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s