Ett par mil nordöst om Filipstad i Värmland ligger Långban, som är en av världens mineralrikaste platser. För 1,8 miljarder år sedan var området säte för dramatiska geologiska processer, då smältor från jordens inre omvandlades till mineral i jordskorpan och bergarter bildades. Närmare 300 olika mineral har identifierats i Långban, varav ett 70-tal inte tidigare varit kända från någon annan plats i världen.
Tack vare sina malmfyndigheter kom Långban att få stor betydelse för svensk industri. Kanske startade malmbrytningen redan under medeltiden, men det var vid 1500-talets mitt som ett gruvsamhälle började växa fram. Då anlades Långbanshyttan, som gjorde området till ett centrum för både järnmalmsbrytning och järntillverkning. Till en början var hyttan en så kallad bergsmanshytta, som drevs av ett antal bergsmän, det vill säga bönder med rätt att producera tackjärn. Senare togs den över för bolagsdrift och tack vare snillrika konstruktioner ökade kapaciteten. Produktionen kulminerade under 1700- och 1800-talet och Långbansjärn transporterades ut i Europa för att bli järnvägsspår och kanoner. Under 1800-talet påbörjades även brytning av mangan och dolomit. På 1930-talet lades hyttan ner, men brytningen fortgick fram till 1972. Nu finns ingen gruvdrift kvar, men berget undersöks och analyseras alltjämt på grund av den unika geologin. Det senaste mineralet upptäcktes så sent som 2011 och fick namnet Långbanshyttanit. Kanske finns ännu oupptäckta mineral kvar i backen.
Idag är Långbans gruv- och kulturby en turistattraktion, som vittnar om verksamhet, arbetsvillkor och sociala förhållanden i gruvsamhället. Bland de bevarade byggnaderna finns lave, skrädhus, våghus och gamla bostäder. En väldig skarnhög reser sig mot skyn och utställningar beskriver den speciella geologiska miljön. I kulturbyn ingår även gården där uppfinnaren John Ericsson föddes, vilken nu inhyser restaurang. Själva gruvorna är vattenfyllda och får bara besökas av Långbans dyksällskap.
Mineralutställningen i Långban. På den översta pelaren ses långbanit, ett av de mineral som upptäckts på platsen och döpts efter den.
Sammantaget utgör Långban ett välskött besöksmål, som är väl värt att ta del av för historiskt intresserade. 2017 utsågs Långbans gruv- och kulturby till årets industriminne. Ett annat gott skäl för besök är blomsterprakten som härrör från berggrundens rika mineralförekomst. Naturreservatet Tibergs udde bjuder på en artrik flora med sju olika orkidéer.
–
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011). Upplev Sveriges historia. En guide till historiska upplevelser i hela landet, Bonnier Fakta
Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa
–
Otryckta källor:
https://www.sgu.se/om-geologi/sevard-geologi/langban/
http://www.sim.se/produkter/varmlands-lan/langbans-gruvby
https://sverigesradio.se/artikel/4500590
https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat-i-varmlands-lan/tibergs-udde.html
https://visitvarmland.com/kultur-historia/museum/langban-gruv-kulturby
Information har även inhämtats vid besök i Långban.
Kulturminnet 
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet
Pingback: Äreminne över staden Cherson, och för de kämpande i Gammalsvenskby… | Hedniska Tankar