Svenska sägner, del 14: Tjelvar och hans ättlingar

En av de gamla svenska landskapslagarna från medeltiden är den gotländska Gutalagen. Denna lagbok, som nedtecknades på 1200-talet, avslutas med den så kallade Gutasagan, där Gotlands forntid och historia beskrivs i form av en sägen.

I Gutasagan berättas att Gotland i tidernas begynnelse var en förunderlig ö, som varje dag sjönk i havet, för att om natten stiga upp igen. Så fortsatte det, dag efter dag, tills hövdingen Tjelvar (Tjälvar) lämnade Skåne och tog sig över vattnet för att landstiga på den obebodda ön. Tjelvar blev den förste som gjorde upp eld på ön, varpå förtrollningen bröts och ön blev en stadigvarande plats.

Ur Gutasagans inledning

Gutland hitti fyrsti maþr þan sum þieluar hit. þa war gutland so eluist at þet daghum sanc Oc natum war uppj. En þann maþr quam fyrsti eldi a land Oc siþan sanc þet aldri.

Gutland hittade först den man som hette Tjelvar. Då var Gutland bundet av mörka makter, så att det om dagen sjönk och om natten var uppe. Med denne man kom första elden till landet och sedan sjönk det aldrig.

Tjelvars son Havde och dennes hustru Vitastjerna blev sedan öns första bebyggare. När de tillbringade sin första natt på ön drömde Vitastjerna att tre sammanflätade ormar växte fram ur hennes bröstkorg. Havde tolkade drömmen som att hon skulle föda tre söner, vilket också besannades. De tre sönerna fick namnen Gute, Graip och Gunnfjaun och efter sin faders död delade de på Gotland. Gute utsågs till överhövding och efter honom fick ön namnet Gutland (Gotland). Än idag är ön delad i tre tredingar (avgränsade områden) efter Tjelvars söners indelning och gotlänningarna kallas gutar efter Gute.

En annan folklig sägen låter berätta att Tjelvar själv bosatte sig vid Tjelders på Gotlands östkust och att han ligger begravd i en skeppssättning inte långt därifrån.

Fotnot: Den översta bilden visar en bildsten från Smiss i Närs socken på Gotland. Ristningen är daterad till 400-600 e. Kr och motivet anses skildra Vitastjernas dröm om de tre ormarna. På det nedre fotografiet ses den skeppssättning som kommit att kallas Tjelvars grav. Skeppet är 18 meter långt och vackert format med stenar som successivt stiger i höjd mot för och akter. Sannolikt härrör graven från yngre bronsålder.

Tryckta källor:

Thomas jr, William W (1891) Från slott till koja, F. och G. Beijers förlag

Wivall, Per; Grenholm, Lennart (red. 1992), Värt att se i Sverige. En reseguide, Bonniers

Otryckta källor:

https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/kulturmiljoer/kulturhistoriska-besoksplatser/boge-tjelvars-grav-och-tjalder-fornborg.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjelvar

Information har även inhämtats vid besök på Gotlands Fornsal och vid skeppssättningen Tjelvars grav.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s