Kulturhistoriska sevärdheter, del 65: Gotlands fornsal

Gotlands museum i Visby grundades 1875 av föreningen Gotlands Fornvänner och hette då Gotlands Fornsal. Idag är det ett av Sveriges största och mest välbesökta länsmuseer. Verksamheten omfattar nu även Gotlands konstmuseum och fyra museigårdar runt om på ön, men för den kulturhistoriskt intresserade är det fortfarande Fornsalen som utgör juvelen i kronan. I dess utställningar kan man följa livet på ön under tusentals år, med fokus på den medeltida storhetstiden. Utställningarna innehåller fina exempel på Gotlands många skattfynd, inte minst Spillingsskatten som är den största vikingaskatten i världen. De fascinerande bildstenarna har en egen utställning och för den som vill veta mer om Gotlands äldsta tid som befolkat land finns stenåldersskeletten efter Stora bjersmannen och Igelkottsflickan. Medeltidsavdelningen innehåller rikliga konstföremål ur kyrkorna och i ett av Fornsalens hörn visas ett medeltida packhus med återskapad inredning.

Nedan presenteras Fornsalens fasta utställningar och delar av deras innehåll.

Gotlandium

I utställningen Gotlandium tas besökaren tillbaka till Gotlands äldsta historia, närmare bestämt Silurperioden för 420-430 miljoner år sedan. Vid denna tid formades Gotland som ett rev av havslevande djur, beläget söder om ekvatorn. Att ön fått sitt nuvarande läge beror på kontinentaldriften.

Utställningen skildrar de geologiska processerna bakom Gotlands uppkomst genom fossilfynd från kalkstensberggrunden. Här finns armfotingar, sniglar, bläckfiskar, koraller och trilobiter som förevigats i sten och har mycket att berätta om det som hände långt före människans tid på jorden. Särskilt värd att uppmärksamma är den så kallade Närplattan med fantastiskt välbevarade sjöliljor.

Närplattan

10 000 år – Gotlands förhistoria

Här visas fynd från Gotlands äldsta tid som befolkat land, från stenålder till vikingatid. Besökarna får möta stenåldersmänniskorna i form av välbevarade skelett och föremål. Här vilar nu Stora Bjersmannen, som levde för 9000 år sedan. Skador i skallen och käken tyder på ett hårt och våldsamt liv. Med sig i graven fick han två hjorthornstaggar. I utställningen finns även skelettet efter ”igelkottsflickan” från yngre stenåldern, som begravdes med igelkottskäkar på bröstkorgen och taggar från igelkottsskinn vid huvudet.

Igelkottsflickan

Även bronsålderns begravningsriter skildras med arkeologiska fynd, inte minst i form av begravningsurnor där brända skelettdelar samlats. Bronsåldersmänniskornas vardagsliv glimtar också fram bland slitna yxor, svärd och knivar. Från järnåldern blir fynden sedan rikare och mer utvecklade; mynt, slevar och smycken visas upp.

Husurnan från Ansarve illustrerar bronsålderns tradition att kremera de döda och samla de brända benen i urnor.

Skattkammaren

Vikingatidens skatter intar en särställning på museet fler än 700 silverskattter har hittats i den gotländska jorden, varav de flesta från vikingatiden. Av alla dessa fynd visas bara en liten del, men mängden föremål är ändå överväldigande. Även hantverksskickligheten imponerar; många av föremålen har försetts med sinnrika mönster som skapats med komplicerade tekniker. Störst är Spillingsskatten med en total vikt på 67 kg, vars delar visas upp i ett helt eget rum.

Del av Spillingsskatten

Bildstenshallen

I Bildstenshallen skildras en närmast unik del av det gotländska kulturarvet. Redan på 100-talet e. Kr. började gotlänningarna smycka sin ö med stenar med intrikata bildristningar och med tiden utvecklades tekniken till en enastående konstart. Först under vikingatiden började bildstenarna ersättas av runstenar, för att sedan försvinna ur den gotländska traditionen.

Bildstenarnas motiv hämtades ur både vardag och myter och skildrar ofta scener ur den nordiska mytologin. Den som tar del av bildinnehållet får möta Oden, Tor, den åttbente hästen Sleipner, korparna Hugin och Munin och många andra välkända gestalter ur mytologins värld. Bildstenarna skulle kunna betraktas som den isländska sagalitteraturens illustrationer.

På Gotlands museum finns idag ett fyrtiotal bildstenar utställda. Mest känd är den ståtliga Hunningestenen, där bilderna tycks ingå i en sammanhängande berättelse, ungefär som en tecknad serie.

Hunningestenen

Den rödmålade stenen från Smiss, vars motiv utgörs av en kvinna omgiven av ormar, är också mycket omtalad och kopplas till en legend om Gotlands första invånare.

Bildstenen från Smiss anses skildra en episod ur Gutasagan. Enligt legenden drömde kvinnan Vitastjerna att tre ormar kröp fram ur hennes bröst. Detta var ett förebud om att hon skulle föda de tre söner som sedan blev gotlänningarnas anfäder.

Med hjälp av digital teknik går det att se hur stenarna såg ut i forntiden, då de var målade i bjärta färger. Bildstenarnas utveckling och hur motiven förändrats genom århundradena går också att följa.

Medeltidens Gotland

Spelpjäser och tärningar från medeltiden

Utställningen Medeltidens Gotland berättar om hur kristendomen kom till ön och hur livet gestaltade sig i det medeltida gotländska samhället. Under epokens första århundraden växte Visby fram som Östersjöns handelsmetropol och tillhörde norra Europas modernaste städer. Mot 1300-talets slut kom Gotland sedan att försvagas av maktstrider och tappade samtidigt sin handelsposition, så att ön till slut förvandlades till en fattig och förbisedd utpost. Lämningarna från storhetstiden är emellertid många. Omvälvande historiska händelser, som inbördeskriget 1288 och digerdödens härjningar, skildras också. Den som vill kan lära sig mer om Gutalagen, som styrde öbornas liv.

1361 – Striden om Gotland

År 1361 kom katastrofen till Gotland, då ön anfölls av den danske kungen Valdemar Atterdag och hans armé. Blodiga strider rasade och det avgörande slaget kom att stå vid Visby ringmur. Omkring 1 800 gotlänningar stupade och begravdes i massgravar. Utvalda gravfynd visas nu upp på Gotlands museum och illustrerar såväl stridens grymhet som dåtidens vapen och rustningar.

Rustningar och vapen från slaget om Visby 1361

Läs mer:

En reaktion på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 65: Gotlands fornsal

  1. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s