Klenoder ur vårt kulturarv, del 27: Rustningarna från Korsbetningen

De arkeologiska fynd som hittats i medeltida massgravar utanför Visby ringmur bär vittnesbörd om en skrämmande del av vår historia. Samtidigt utgör de ett värdefullt historiskt material från en tid då de skriftliga källorna är knapphändiga. En särställning har de rustningar som de döda fortfarande bar när de gravsattes. Rustningarna är de enda kompletta 1300-talsrustningarna i Europa och har mycket att berätta av dåtidens krigsutrustning, stridsteknik och metallhantverk.

27 juli 1361 invaderades Gotland av den danske kungen Valdemar Atterdag och hans här. Hans välutrustade elitarmé ska enligt legenden ha mött en bondehär från landsbygden, samtidigt som Visbys borgerskap stängde in sig bakom stadens ringmur. Gutarna ska ha kämpat mycket tappert, men den danska styrkan var övermäktig. De avgörande striderna stod vid Solberga kloster, strax utanför ringmuren, på den plats som senare kom att kallas Korsbetningen.

På Korsbetningen restes under 1300-talet ett stenkors, vilket bidrog till att händelsen inte föll i glömska och legendfloran kring det danska angreppet hölls levande. Vad som hänt med de stupades kroppar var emellertid länge en gåta. Först 1811, när ett kruthus byggdes i korsets närhet, gjordes fynd av kranier med spår av strid. När en berså sedan skulle anläggas 1905 kom fler skelettdelar i dagen tillsammans med rester av ringbrynjor och harnesk. Ombud från Riksantikvarieämbetet kallades in och snart stod det klart att man funnit en massgrav med välbevarade skelett och rustningar från Valdemar Atterdags invasion.

Massgraven där de stridande begravts var sju meter lång och fem meter bred. Kropparna hade slängts ner huller om buller, så att skelettdelarna bildade ett metertjockt lager i marken. Att skilja personerna från varandra och sammanfoga de olika benen till sammanhängande skelett var i de flesta fall omöjligt. Senare hittades ytterligare två massgravar av liknande utseende i närheten. Flera av skeletten hade omfattande skador från svärd, klubbor, pilar och yxor. I vissa fall bar skeletten märken efter ett väldigt övervåld, med flera skador som i sig varit dödande. En man hade fått båda benen avhuggna med svärd eller yxa.

1928 inleddes en större arkeologisk undersökning av gravarna. Totalt hittades skelett efter 1185 döda. Bland dessa fanns 25 bevarade rustningar och 185 delar av brynjor. Kanske var det högsommarvärmen med den åtföljande snabba förruttnelsen som gjorde att den värdefulla utrustningen fick följa med de döda i graven.

Rustningarnas utformning är mycket varierande och varje rustning är helt unik. Några är uppbyggda av metallplattor eller plåtar, medan andra är utformade som ringbrynjor. En av rustningarna är tillverkad av mer än 600 lameller av järn. Till fynden hör även sofistikerade pansarhandskar och olika former av vapen. Det går inte att veta vilken sida de döda stridit för, men några av rustningarna är så avancerade att de bör ha burits av den kungliga danska armén. Arkeologen Bengt Thordeman (1893-1990), som ägnade mycket tid och möda åt Korsbetningens gravfynd, konstaterar i en publikation att rustningarna har bidragit med en ”helt ny bild av medeltidsutrustningens utveckling”.

Idag går exempel från utgrävningarna att se både på Gotlands museum (nedersta bilden ovan) och Historiska museet i Stockholm (översta bilden) tillsammans med de vapen som också hittats på platsen.

Tryckta källor:

Lihammer, Anna (2016), Arkeologiska upptäckter i Sverige, Historiska Media

Ohlmarks, Åke; Baehrendtz, Nils Erik (1999), Svensk kulturhistoria. Svenska krönikan, Forum

Otryckta källor:

https://historiska.se/upptack-historien/site/36529-korsbetningen/

https://www.guteinfo.com/?id=2555

Information har även inhämtats vid besök på Gotlands museum och Historiska museet i Stockholm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s