Kulturhistoriska sevärdheter, del 73: Koviks fiskeläge

Fiskelägen, det vill säga byar där fiske är den huvudsakliga sysselsättningen, har funnits längs Sveriges kuster sedan forntiden. Idag finns få aktiva fiskelägen kvar, men på flera platser har den gamla bebyggelsen bevarats och underhållits för sina kulturhistoriska värden. En mycket sevärd plats där det än idag går att få en bild av äldre tiders fiskenäring är Kovik på Gotlands västkust.

Rester av länningar (enkla hamnar i form av stenrännor) visar att fiskelägen byggdes på Gotland redan under vikingatiden. I Kovik är de äldsta spåren efter ett fiskeläge från medeltiden och platsen användes till organiserat fiske in på 1930-talet. Senare såg några lokala eldsjälar till att skapa ett fiskelägesmuseum genom att samla in bodar, båtar och fiskeredskap från hela ön.

Förr var det bönderna som bedrev fiske på Gotland, som ett komplement till jordbruket. Strömming fiskades i havet och id i åar och myrar. På västkusten fiskades även torsk under vintern. Fisket var säsongsbetonat; vid särskilda tidpunkter på året samlades man i fiskeläget, där båtar och redskapsbodar stod på rad. Fiskebodarna var främst redskapsskjul, men ibland fanns en spis och enkla sovplatser för övernattning. Bakom bodarna låg den inhägnade torkplatsen, gistrummet. Gemensamma bodar fanns för vägning och insaltning av fisk.

I Koviks fiskeläge finns nu ett tjugotal bevarade bodar. Några av dem är s.k. bulhus, som byggts med skiftesverk utan spik. Andra har väggar av staplad kalksten, som tätats med lera eller kalkbruk. Taket består av spårat kärnvirke eller sandstensflis. Dörrarna går oftast inåt och om fönster finns liknar de främst små gluggar. I fiskeläget finns också båtar av äldre typ och hundratals bruksföremål kopplade till fisket. I gistrummet ses torkställningar för strömmingsgarn.

Sjöbod och båt i fiskeläget. I bakgrunden ses torkställningar och en ”lysstång”.

Även om fisket ute på havet var både krävande och tidsödande skedde en stor del av arbetet på land. Vid länningarna lastades båten av och näten bars upp till gistrummet för att plockas. För att underlätta den farofyllda inseglingen tändes eldar efter mörkrets inbrott. Elden placerades i en eldkorg, som hissades upp i luften med en vipparm (”lysstång”) för att synas från havet. Ibland tändes två eldar på rad, för att fiskaren lättare skulle hitta rätt kurs att navigera efter. Eldarna sköttes av äldre fiskare, som fick en del av fångsten som betalning. Vården av båtar och fiskeredskap var också sysslor som tog tid i anspråk. Mycket arbete kunde ligga bakom näten (till ett strömmingsgarn kunde det krävas flera kilometer lintråd och 34 000 knutar!) så att sköta dem med omsorg var viktigt. Försäljningen av fisk skedde genom att uppköpare kom till fiskeläget eller genom att fiskaren personligen besökte gårdarna i grannskapet för att bjuda ut fångsten.

Många nya fiskelägen kom till på 1700-talet, medan 1800-talets utveckling inom jordbruket gjorde att fiskets betydelse minskade. På 1850-talet rådde dåliga fisketider, då många tvingades ställa om till laxfiske längre ut på havet. Större båtar krävdes och hamnarna växte. På 1940-talet kom trålfisket, som krävde stora investeringar och gjorde att fisket blev allt mer koncentrerat till några få hamnar. De traditionella fiskelägena försvann därmed successivt.

Koviks fiskeläge är idag en miljö som skildrar den gotländska fiskekulturen före motorernas tid. Här kan besökaren få en bild av fiskelägets anspråkslösa tillvaro och de göromål som sysselsatte människorna där. Strax intill ligger det gamla strandkapellet som fungerar som minneskapell åt de fiskare som mist livet på havet. Det är dock inte bara de kulturhistoriska värdena som gör Kovik väl värt att söka upp. Landskapets karga skönhet är mycket påtaglig och många väljer nog att stanna en extra stund för att titta ut över vattnet, beundra solnedgången eller lyssna till havets lugna andetag. Här känns Gotland nära och äkta, både i de historiska spåren och i den särpräglade naturen.

Koviks strandkapell

Källor:

https://www.guteinfo.com/?id=1713

Information har även inhämtats vid besök i Koviks fiskeläge.

En reaktion på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 73: Koviks fiskeläge

  1. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s