Svenska sägner, del 18: Stenen i grönan dal

Bild från Wikimedia Commons (U40317222, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0,)

På en fjällhed några kilometer norr om Storlien i Jämtland finns en sten som i århundraden fångat människors intresse och gett upphov till välspridda sägner. Stenen är uppställd längs en gammal färdled mot Skurdalsporten, där pilgrimer under medeltiden passerade på vägen mot Nidaros. Den är ungefär en meter hög och triangelformad och dess släta yta innehåller en mängd streck. Vid första anblick tycks stenen vara ristad för att förmedla ett budskap. Sedan länge har den varit känd som ”stenen i grönan dal”.

När stenen fick sina märkliga inskriptioner och om dessa har något särskilt syfte är okänt. Då stenen är uppställd nära gränsen till Norge vill vissa hävda att den nog var tänkt att utgöra gränsmarkering. Andra har påtalat att ristningarna påminner om de tecken som går att se på samernas nåjdtrummor och därför skulle kunna vara kopplade till den samiska kulturen. Kanske har stenen fungerat som en sejte (samisk kultplats) där offer gjorts till gudomliga makter. Det skulle också kunna vara så att linjerna uppstått av naturliga orsaker, utan mänsklig inblandning.

Utöver de svårtolkade strecken har stenen under seklernas gång försetts med inristade bokstäver och bomärken av besökare som velat lämna egna spår. Till större del verkar detta ”klotter” ha tillkommit under 1600-talet.

Kopplad till stenen finns en sägen, enligt vilken de ristade tecknen innehåller en spådom om Sveriges framtida öden. Enligt profetian kommer landets undergång att visa sig genom att stenen i grönan dal stjälps omkull. Flera versioner finns, men en tolkning lyder:

När svenska män taga utländska seder
Kyrkor och kloster rivas ner
Än står stenen i grönan dal

När skalkar och bovar trivas
Och ärliga män utdrivas
Än står stenen i grönan dal

När präster bliva bönder
Och bönder bliva vidunder
Då ligger stenen i grönan dal.

Enligt delar av sägenfloran ska versen ha ristats av en missionerande munk (sankt Staffan) i syfte att varna för den lutherska läran och motverka reformationen. Kyrkoherde Jesper Marci, som omnämnde stenen på 1500-talet, gjorde dock motsatt tolkning han menade att spådomen ville varna för återgång till katolicismen.

Man kan förstås undra hur de tämligen oordnade linjerna skulle kunna utläsas som en så strukturerad vers som den ovan. En teori gör gällande att kvädet i själva verket fanns nedskrivet på en närbelägen sten, som ristats med runor. Vid 1800-talets slut skildrade konstnären Johan Tirén en cirka tre meter hög runsten i området, som ibland påstås vara spådomens verkliga källa. Runstenen ska nu ska vara försvunnen, men hur ett sådant stenblock kan försvinna ur fjällvärlden måste man kanske fråga sig.

Mytbildningen runt stenen och dess påstådda profetia har gjort att den uppmärksammats i flera sammanhang. Olaus Magnus omnämner den i sitt verk Historia om de nordiska folken från 1555 och när tecknaren Erik Dahlberg sammanställde sitt berömda planschverk Suecia antiqua et hodierna på 1600-talet fanns stenen i grönan dal med på bild. Stenen är även omskriven i fornforskaren Herman Hofbergs bok Svenska folksägner från 1882.

Stenen i grönan dal

Ungefär som med sagofogeln Phoenix, hvilken endast finnes i inbillningens verld, lärer det förhålla sig med runinskriften på stenen i grönan dal. Den har aldrig blifvit funnen af dem, som vallfärdat till stället för att tyda den, men öfver hela landet upprepas skriften som ett ordspråk, och de gamle förtälja derom följande:

När S:t Staffan — norrlänningarnes apostel — en gång red genom Jämtland fram emot norska gränsen, kom han i Åre socken till en behaglig, grön dal och steg af hästen för att hvila sig. När han vaknade, tänkte han, att den väna dalen nog en gång komme att bli bebodd af menniskor, tog så en stenhäll och inhögg i den följande profetiska qväde:

När svenske män taga utländska seder,
Och landet mister sin gamla heder:
Än står stenen i grönan dal

När kyrkor vändas i fångahus,
Gudstjensten mister sitt fägna ljus:
Än står stenen i grönan dal

När skalkar och bofvar trivas
Och ärlige män fördrifvas:
Än står stenen i grönan dal.

När prester varda bönder
Och bönder vidunder:
Då ligger stenen i grönan dal.

Då landshöfdingen friherre Tilas 1742 reste genom Jämtland, fann han några hundra steg öster om Skurdalsporten en sten liggande, som han antog vara den omtalade, lät på densamma inhugga sitt vapen och årtalet, samt derpå å nyo resa stenen, så att — än står stenen i grönan dal.

– Ur Herman Hofbergs bok Svenska folksägner från 1882

 

Det är lätt att se att stenen i grönan dal har varit ett omtyckt motiv i svensk berättartradition, som genom seklerna stöpts om till olika versioner. Med tiden har berättelsen om den förunderliga spådomen blivit en vandringssägen, som kommit att knytas till flera andra ristade stenar runt om i Sverige. Även en sten på Jylland har pekats ut som den rätta. Oavsett hur sägnen uppstått och kvädet diktats är det inte svårt att förstå den fascination det väcker. Än idag finns nog människor som skulle instämma i att kvädets rader på ett förbluffande sätt tycks skildra en oroväckande historisk utveckling.

Tryckta källor:

Hofberg, Herman (1882), Svenska folksägner med teckningar af svenska konstnärer, Fr. Skoglunds Förlag

Ohlmarks, Åke (1983), Fornnordiskt lexikon, Tidens förlag

Otryckta källor:

http://www.culturum.se/Snasen/3OmStenG.htm

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenen_i_Gr%C3%B6nan_dal

3 reaktioner på ”Svenska sägner, del 18: Stenen i grönan dal

  1. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

  2. Stenen i Grönan dal skall också enligt vissa äldre källor vara den plats, på vilken Gunnlaug och Ravn höll sin berömda tvekamp – som slutade med döden för de båda – enligt Gunnlaug Saga Ormstungu. Holmgång och tvekamp skulle med kristendomens införande ha förbjudits både på Island och i Norge, och alternativet var att mötas i gränstrakterna emot det Svenska Jämtland, som var relativt självständigt under 1000-talet, men ändå tillhörde Svtjod

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s