Klenoder ur vårt kulturarv, del 28: Monumentet Sankt Göran och draken

I Storkyrkan i Stockholm finns Sveriges mest kända medeltida skulptur. Vissa hävdar till och med att den är vårt lands mest omtalade konstverk. Om så är fallet är förstås svårt att veta, men att det praktfulla monumentet, som skildrar helgonet sankt Görans kamp mot en ondskefull drake, är mycket uppmärksammat och ryktbart är ställt bortom allt tvivel. Bakom dess tillkomst finns en speciell historia, som knyter an till dramatiska händelser med avgörande betydelse för Sverige som land.

Den imponerande skulpturgruppen tillverkades under 1400-talets senare del på initiativ av riksföreståndare Sten Sture d. ä. 1471 hade Sten Sture och hans trupper besegrat den dansk-norske unionskungen Kristian I i slaget på Brunkeberg, vilket stärkte Sverige som självständig stat och var ett steg på vägen mot Kalmarunionens upplösning. Under striderna ska helgonet Sankt Eriks svärd ha uppenbarat sig på himlen i form av en ljus strimma, vilket tolkades som att Sten Sture stred med helgonets stöd. Dessutom hävdade Sten Sture själv att även skyddshelgonet Sankt Göran ingripit för att skänka svenskarna segern.

Sten Sture var mån om att visa båda de inblandade helgonen vördnad och tacksamhet. Sankt Erik fick ett nytt altare i Uppsala domkyrka och till Storkyrkan lät han beställa monumentet över Sankt Görans strid mot draken. Att skulpturgruppen i själva verket är en liknelse över Sten Stures seger över danskarna behöver nog ingen tvivla på: Sten Stures vapensköld finns med på hästens seldon och Sankt Görans rustning överensstämmer med den Sten Sture bar under striden. Nedanför står en skön prinsessa med händerna i en bedjande position en tydlig symbol för Sverige, som Sten Sture räddade från att hamna i kung Kristians (drakens) klor.

Av de flesta forskare anses skulpturgruppen vara tillverkad i den tyske konstnären Bernt Notkes verkstad i Lübeck, men uppgifterna är osäkra. Att monumentet utförts av erfarna och skickliga skulptörer är emellertid ställt bortom allt tvivel. Arbetet håller mycket hög kvalitet och visar på stor hantverksskicklighet i minsta detalj. Skulpturerna är gjorda av trä, som hålats ur för att inte spricka och beståndsdelarna i utrustningen är naturtroget utformade. Dramaturgin är mycket stark: de ingående skulpturerna har avbildats i just det ögonblick då Sankt Göran höjer sitt svärd för att dräpa den vrålande draken. 1489 levererades monumentet till kyrkan och installerades till allmänhetens beskådan. Prislappen ska ha varit fyra tusen mark silver, vilket i dagens penningvärde motsvarar flera miljoner.

Monumentet över Sankt Göran och draken innehåller en mängd inslag som gör det intressant för den historiska forskningen. Inte minst har det mycket att berätta om senmedeltida stridsutrustning och hästmundering. Skulpturen är försedd med ett äkta stångbett av förgyllt järn och dubbla tyglar. Den ena tygeln utgörs av en kedja för att fienden inte skulle kunna hugga av den och därmed få ryttaren att förlora kontrollen över hästen. Hästens man och svans är tillverkade av äkta tagel och visar hur man flätade och knoppade manar och svansar vid denna tid. Bjällrorna som ingår i hästens utrustning är de äldsta bevarade i Sverige. I bröstet har Sankt Göran en relikgömma och på huvudet finns en krok med vilken han lyftes ner för att föras runt i processioner. Sten Sture ska ha arrangerat årliga processionståg till Brunkeberg på Sankt Görans dag 23 april, och segerdagen 10 oktober firades länge som högtidsdag.

Ursprungligen var tanken att Sankt Göran och draken skulle få ett eget kapell i Storkyrkan, som kanske var avsett att bli Sten Stures gravkammare. Planen förverkligades aldrig, men skulpturgruppen fick vara kvar i kyrkorummet, där den idag går att se i långhuset till vänster om altaret.

Tryckta källor:

Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013), Kyrkornas hemligheter, Medströms bokförlag

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia. En guide till historiska upplevelser i hela landet, Bonnier Fakta

Lindqvist, Herman (1993), Historien om Sverige: Från islossning till kungarike, Norstedts

Otryckta källor:

https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsdomkyrkoforsamling/st-goran-och-draken

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_G%C3%B6ran_och_draken,_Gamla_stan

Information har även inhämtats vid besök i Storkyrkan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s