Frigg är dotter till fruktbarhetsguden Fjorgynn. Hon är Odens hustru och därmed en av den nordiska mytologins mest framstående gudinnor. Till hennes särskilda egenskaper hör förmågan att sia om framtiden och hon beskrivs ibland som den visaste av asynjorna. Genom sin spådomskonst har hon kännedom om människornas öden, men hon avslöjar aldrig vad hon vet. Hon har många gemensamma drag med Freja och inom mytologin fyller de delvis samma roll.
Inom mytologin är Frigg äktenskapets och moderskapets beskyddarinna. Hennes namn betyder ”hustrun” eller ”den älskade” och bland hennes binamn finns Hlin (beskydderskan). Trots denna roll är hon inte främmande för utomäktenskapliga relationer. I Eddadikten Lokasenna beskylls hon för otrohet mot maken och i Heimskringla beskrivs att hon ska ha bedragit Oden med hans bröder Vile och Ve.
Friggs boning är Fensalar (träsksalarna), där hon bor tillsammans med kammarjungfrun Fulla och budbärerskan Gnå. Fulla är en förtrolig väninna, som är invigd i Friggs alla göromål och känner hennes hemligheter. Till Fullas sysslor hör att vårda Friggs skodon och vakta skrinet där hon förvarar värdefulla ägodelar. Gnå, å sin sida, har till uppgift att föra fram Friggs budskap till de andra gudarna. Till sin hjälp har hon hästen Hovvarpner, som springer lika bra över vattnet och genom luften som på land. Bland Friggs tjänstekvinnor finns även Hlin, som Frigg sänder ut när hon vill skydda någon från fara.
Frigg är moder till Balder, Höder och Hermod. Tydligast framträder hon som mor i berättelsen om Balders död. När Balder började drömma mörka drömmar om sitt liv och illavarslande tecken talade för att han snart skulle dö fick Frigg fick alla ting i världen att lova att de aldrig skulle skada honom. Hon förbisåg emellertid den klena misteln, vilket den lömske Loke utnyttjade till att döda Balder med en mistelpil. Frigg kunde dock inte acceptera sonens död och sände Hermod till dödsgudinnan Hel för att lösköpa honom. Hel lovade att släppa Balder ur dödsriket om allt levande i världen grät över honom. Själv ska Frigg ha gråtit hela träsk av tårar, men planen misslyckades, eftersom jättinnan Tökk vägrade delta i gråten.
Till skillnad från många av de andra framträdande gudarna i den nordiska mytologin tycks Frigg inte varit föremål för någon utbredd kult. Hennes namn finns emellertid i orten Friggeråker i Västergötland och troligtvis är det hon som gett namn åt veckodagen fredag. I modern tid har asteroiden 77 Frigga döpts efter henne. Inom folktron fanns en föreställning om att Frigg ibland ville låna en spinnrock för att spinna himlens moln. Man skulle därför undvika att spinna på torsdagskvällarna, så att spinnrocken var ledig för gudinnan. Ibland förknippas de tre stjärnorna i Orions bälte med Friggas spinnrock och kallas ”Friggerocken”.
Fotnot: Bilden visar Frigg i en illustration av Carl Emil Doepler i en bok från 1882. Till höger ses Gnå med hästen Hovvarpner. Till vänster sitter Fulla med Friggs skrin.
–
Tryckta källor:
Baeksted, Anders (1990), Nordiska gudar och hjältar, Forum
Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Rabén och Sjögren
Ohlmarks, Åke (1983), Fornnordiskt lexikon, Tiden
–
Otryckta källor:
Kulturminnet 
Uppgifterna om orions bälte som ”Friggerocken” är Wikipedia-kunskap… I Västergötland sa man enligt Tillhagens ”Himlens Stjärnor” om jag inte minns fel att stjärnbilden Cassiopeja är Friggerocken, vilket stämmer bättre, eftersom den även för antikens greker avbildade en sittande eller spinnande kvinna – den ser ju ut som ett W… ”frija” för älska är väl också inte ”to the point” eftersom Frigging eller ”Frigg” på modern engelska betyder något annat men närliggande och stilistiskt grövre, låt oss säga..
GillaGilla