Kulturhistoriska sevärdheter, del 77: Hedareds stavkyrka

Stavkyrkorna är ett nordiskt kulturarv, vars rötter går tillbaka till den tid då norra Europa kristnades. Utmärkande för byggnadstypen är att konstruktionen utgörs av stående brädor (stavar) som hålls samman av hörnstolpar. Under kristendomens tidigaste historia i Norden var stavkyrkorna utbredda i Norge och Sverige. Stavkyrkor har även funnits i Danmark och Island, men där finns nu inga kvar. I Norge finns 28 stavkyrkor bevarade, varav några är rikligt utsmyckade och närmast kan liknas vid träkatedraler. Sverige har nu endast en bevarad stavkyrka, belägen i byn Hedared mellan Borås och Alingsås.

Hedareds stavkyrka är betydligt mindre och enklare än många av sina norska släktingar. Ursprungligen har den bestått av ett långhus och ett litet kor, medan vapenhuset är en senare tillbyggnad. Fram till 1700-talet hade kyrkan jordgolv och saknade fönster. Årsringsdatering har visat att kyrkan byggdes under tidigt 1500-tal, vilket gör den yngre än de flesta andra kyrkor i sitt slag. Vid denna tid hade stavtekniken fallit ur modet och många stavkyrkor hade ersatts av andra konstruktioner. Hedareds stavkyrka uppfördes således i strid med rådande ideal. Den innehåller också återanvända delar, sannolikt från en liknande kyrka som tidigare stått på platsen.

Kyrkans nuvarande interiör är till större del intakt från 1700-talet, då trägolv, bänkar, läktare och predikstol sattes in. De rikliga vägg- och takmålningarna i färgsprakande bondbarock är utförda 1735 av den lokale konstnären Johan Ehrenfrid.

Draperimålningar och bibliska motiv går att se på stavkyrkans väggar. Bakom predikstolen står processionsstavar och en kyrkstöt.

I kyrkan finns många inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse. Flera är äldre än själva kyrkan och har tillvaratagits från tidigare kyrkobyggnader. Altaret pryds av ett processionskors från 1100-talet och en duk med drakmotiv, som tillverkats i ett kloster någon gång under medeltiden. I en monter visas ett litet resealtare i form av en träbit med infälld grön porfyr, som hittades under kyrkgolvet i samband med en renovering. Ett exemplar av Karl XII:s bibel går också att se. Bakom predikstolen står medeltida processionsstavar uppställda, liksom en så kallad kyrkstöt, som användes till att väcka personer som somnat under gudstjänsten. Till kyrkan hör även ett avlatsbrev utfärdat av biskop Vincentius i Skara 1506, enligt vilket den som skänker ett bidrag till kyrkans underhåll blir befriad från ålagd botgöring.

Vid en restaurering på 1930-talet avlägsnades delar av den invändiga brädfodringen, varpå man upptäckte en altartavla, sannolikt lika gammal som kyrkan, som målats direkt på brädorna i kyrkans yttervägg. Brädfodringen har därefter försetts med gångjärn, så att målningen går att ta del av. Bredvid altaret finns två bevarade skambänkar, där ortsbor som förbrutit sig mot någon bestämmelse fick sitta under gudstjänsten.

Brädfodringen i koret går att vika åt sidan, så att den äldre altarmålningen blir synlig.

På 1800-talet hotades stavkyrkan av rivning, då Hedared ålades att bygga en gemensam kyrka med Sandhults församling. Hedaredsborna fortsatte emellertid att underhålla sin gamla kyrka och Hedared fick tillslut bli kapellförsamling. Det kan vi idag vara tacksamma över. Stavkyrkan utgör en unik del av vårt kulturarv och rikedomen av detaljer och föremål som berättar om dess långa historia gör den än mer värdefull. I den lilla träkyrkan har människor gått på gudstjänst i flera århundraden och den hålls aktiv än idag. Hela kyrkomiljön med den intilliggande klockstapeln och den rundade medeltida kyrkogården är mycket sevärd.

Tryckta källor:

Andersson, Rolf; Jacobsson, Britta; Johansson, Eva; Johansson, Per (1990), Våra kyrkor, Klarkullens förlag

Otryckta källor:

https://www.svd.se/varfor-finns-det-sa-fa-stavkyrkor-i-sverige

https://www.svenskakyrkan.se/sandhult/hedareds-stavkyrka

http://wadbring.com/historia/undersidor/hedared.htm

Information har även inhämtats vid besök i Hedareds stavkyrka.

2 reaktioner på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 77: Hedareds stavkyrka

  1. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s