Kulturhistoriska personligheter, del 29: Jenny Nyström

Under sin livstid var Jenny Nyström en banbrytande konstnärinna. Mest älskad har hon blivit för sina stämningsfulla och charmiga julmotiv, där tomten står i centrum. Hennes verk har levt vidare in i modern tid och på många sätt bidragit till att forma både bilden av tomten och julfirandet i svenska hem.

Jenny Nyström föddes 1854 i Kalmar. Föräldrar var folkskolläraren och kantorn Daniel Nyström och hustrun Annette Eleonora Bergendahl. När dottern var åtta år flyttade familjen till Göteborg, där hon sedan kom att växa upp i en lärarbostad. Dotterns talang för att teckna och måla upptäcktes tidigt och uppmuntrades av föräldrarna. Redan 1865, vid blott 11 års ålder, började hon ta lektioner vid Göteborgs Musei Rit- och Målarskola och 1868-1870 studerade hon där som fast elev.

Redan under tonårstiden började Jenny Nyström söka uppdrag som illustratör. När hon 1871 läste Viktor Rydbergs saga Lille Viggs äventyr på julafton i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning blev hon så inspirerad att hon tecknade illustrationer, som hon sedan sände in till redaktionen. När sagan senare trycktes i bokform var hennes bilder med. Samarbetet med Rydberg fortsatte därefter och när hans dikt Tomten skulle tryckas i Ny Illustrerad Tidning 1881 anlitades hon för att illustrera den. Som modell lär hon ha använt sin egen far.

1873-1881 studerade Jenny Nyström vid Konstakademien i Stockholm. Det var vid den tiden en konservativ institution, där kvinnor sällan gavs inträde och hon kom att ingå i en nyinrättad kvinnoklass. Att acceptera sådana åtskillnader låg dock inte för henne. ”Det ska vara lika för lika” konstaterade hon vid en krokiövning och orsakade en mindre skandal genom att slita bort det skylande skynke som den manliga modellen bar runt höften — att kvinnliga modeller skulle visa sig nakna inför manliga studenter, medan det omvända inte gällde, var inget hon godtog. Med tiden kom hon även att engagera sig i opponentrörelsen, en opposition bland konstnärer som krävde att akademien skulle moderniseras på flera punkter.

Som konststudent och illustratör var Jenny Nyström mycket flitig och skaffade ett gediget bakgrundsmaterial till sina alster. ”Jag vill ej lämna ifrån mig ett arbete som jag ej kunnat göra noggranna studier till och själv är belåten med”, förklarade hon i ett brev till redaktör Olof Granberg. Resultaten lät inte vänta på sig. Målningen Gustav Vasa som barn inför kung Hans från 1881 gav henne som första kvinnliga konstnär kunglig medalj och öppnade vägen för fortsatta konststudier. Hon fick stipendium för att läsa i Paris, där hon i fyra år studerade vid konstskolorna Académie Colarossi och Académie Julian. 1884 antogs flera av hennes verk till Parissalongen, vilket var få förunnat.

Under vistelsen i Paris fick Jenny Nyström upp ögonen för traditionen att skicka kort med lyckönskningar till bekanta vid jul och påsk. Efter hemkomsten till Sverige lyckades hon få Axel Eliassons konstförlag i Stockholm att nappa på idén och började göra kort med tomtar till båda högtiderna. Med tiden kom dock tomtarna alltmer att förknippas med julen och julmotiven blev det centrala i Jenny Nyströms karriär. Hon började måla tomtar med ett mildare och gladare uttryck, som blev omåttligt omtyckta. Med hjälp av hennes penna transformerades den grå och lite bistra gårdstomten till den godmodiga jultomten med röd luva, som med kärlek umgicks med gårdens alla djur och spred glädje bland människorna. Hennes skildringar bidrog till att göra tomten populär och han kom successivt att överta julbockens roll som julklappsutdelare.

Jenny Nyströms helgkort fick stor spridning. Motiven återanvändes i jultidningar, på bonader och på omslagspapper och hennes skildringar kom att bli stilbildande för julfirandet. Inte minst bidrog hennes julkort till att sprida sedvänjan att ta in en gran i huset vid jul. Helt traditionella var bilderna dock inte: ofta innehöll de en humoristisk sida, med tomtefigurer som uppträder i oväntade sammanhang. Exempelvis lät Jenny Nyström sina tomtar flyga flygmaskin, cykla genom snön och lyssna på radio. Julgrisen förekommer ofta som sällskapsdjur, dragdjur eller till och med danspartner.

Vid sidan av den blomstrande karriären utvecklades Jenny Nyströms privatliv. Trettiotre år gammal gifte hon sig med medicine studenten Daniel Stoopendaal och paret bosatte sig i en ståndsmässig våning på Tegnérgatan i Stockholm. 1893 föddes sonen Curt. I praktiken blev det Jenny som upprätthöll familjens ekonomi, eftersom Daniel insjuknade i tuberkulos och aldrig lyckades nå fram till en läkarexamen. Hemma i våningen inredde Jenny en ståtlig ateljé i fransk stil, där hon ägnade mycket tid åt sitt konstnärskap. När hon arbetade fick hon inte störas och hushållet sköttes av föreståndarinnor. Sonen Curt visade sig ha ärvt sin mors begåvning och kom själv att bli känd julkortsmålare, även om han länge var beroende av ekonomiskt stöd från föräldrahemmet.

Jenny Nyström fortsatte att vara produktiv livet igenom och hennes arbetsiver var enorm. Vid sidan av julkortsproduktionen verkade hon som bokillustratör och var under sin tid en av Sveriges främsta illustratörer av barnlitteratur. Som exempel kan nämnas de bilder hon målade till Barnkammarens bok (1882) och Svenska barnboken (1886–87). Hon gjorde även illustrationer till romaner av August Blanche, Georg Starbäck och Emilie Flygare-Carlén.

När Jenny Nyström gick bort 17 januari 1946 var hon 91 år gammal och hade varit verksam in i det sista. Hon begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Efter sig lämnade Jenny Nyström ett ovanligt rikt konstnärskap, som aldrig tycks förlora sin aktualitet. Det finns idag omkring 3000 julkort och 2500 bilder och teckningar efter henne. Många är att betrakta som klassiker och är allmänt igenkända i den svenska publiken. Nya generationer lär känna tomten genom hennes verk och betydelsen för svenska folkets tomtegestalt kan svårligen överskattas. Ibland omnämns Jenny Nyström som ”den svenska tomtens moder” och få av våra konstnärer har bättre förtjänat att beskrivas som ”folkkär”.

Verk ur Jenny Nyströms produktion visas nu på bl. a. Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Nordiska museet. På Kalmar länsmuseum finns en permanent utställning med ett flertal av hennes illustrationer.