Nordisk folktro, del 48: Matbordet

I det gamla bondesamhället var matbordet omgivet av många föreställningar och seder. Bordet hölls i helgd och där skulle ordning råda.

Det gällde att vara noga med vilka föremål som placerades på bordsskivan. Särskilt illa var det att lägga nycklar på bordet – då kunde det bli osämja i huset. Låg nycklar på bordet och barn i elden borde de förra först tas bort, sade ett gammalt talesätt. Även klockor eller skor kunde dra med sig olycka om de placerades på ett bord. Likaså var det ett illavarslande tecken om två knivar hamnade så att de bildade ett kors. Om man åt från ett bord på vilket ullstrumpor hade legat riskerade man att drabbas av mosjukan (gulsot).

Hur man rörde sig eller satte sig vid bordet var också viktigt. Att gå runt bordet måste man undvika, för varje varv innebar att man förlorade en slant. Sätta sig på bordskanten fick man inte – det var osnyggt och ohyfsat. Den som var ogift fick se till att hamna på rätt plats vid matbordet. Att sätta sig vid bordshörnet kunde nämligen göra att man aldrig hittade någon att gifta sig med.

Om någon tappade ett bestick under måltiden sågs det som ett varsel om att besök väntades. En gaffel eller sked betydde att en kvinna skulle komma, medan en kniv var ett förebud om en manlig gäst.

När man flyttade till en ny bostad skulle man noga iaktta vart katten först begav sig. Kröp den in under en säng väntade motgångar, men om den lade sig under matbordet skulle hemmet fyllas av lycka.

–

Tryckta källor:

Ejdestam, Julius (1992), Svenskt folklivslexikon, Rabén och Sjögren

Schön, Ebbe (1998), Svensk folktro A-Ö. Hur vi tänkt, trott och trollat, Prisma

–

Otryckta källor:

https://www.historicallocks.com/sv/site/historical-locks/artiklar/las-och-nycklar-i-folktron/det-skyddande-jarnet/

http://runeberg.org/wefolkdik2/0168.html