Kultur kan få människor att göra fruktansvärda saker

Fotografiet ovan visar bilder i ett av mina privata fotoalbum från 1998. På den tiden läste jag U-landskunskap och i utbildningen ingick en flera månader lång studieresa i östra och södra Afrika. Fotografierna är tagna när jag och mina kurskamrater bodde i en massaj-by utanför Namanga i södra Kenya. Vår kursledare var välbekant i byn och vi kunde därför ta del av massajernas vardag på ett sätt som få besökare får möjlighet till. Bland annat bjöds vi in att bevittna en kvinnlig omskärelseceremoni. De två flickorna som sitter ner på bilden uppe till höger ska strax genomgå ingreppet.

I massajkulturen omskärs flickorna i regel i tidiga tonåren, innan de ska gifta sig, och proceduren innebär att delar av deras könsorgan avlägsnas. Några av mina kurskamrater gick så nära att de rent fysiskt kunde se själva stympningen. Det klarade inte jag av.

Det jag och mina studiekamrater fick uppleva var en illustration av traditionens makt över människors handlingar. I massaj-byn fanns exempel på flickor som skadats eller t.o.m. dött av omskärelseceremonin. Ändå fortsatte sedvänjan från generation till generation. Det kan tyckas obegripligt, men ur ett historiskt perspektiv går det att hitta många exempel på kulturer som innehållit allvarliga kränkningar av sina egna medlemmar, exempelvis i form av människooffer eller tvångsgifte. Men än idag utförs destruktiva och brutala handlingar i kulturens namn. Att flickor stympas av traditionsskäl är bara ett exempel och ser vi oss om i världen hittar vi många andra. I hederskulturer kan en far förmås att döda sin egen dotter om hon vill leva ett självständigt liv och i kulturer där hämnd förespråkas kan två släkter dras in i en vendetta av vedergällningar som sträcker sig över decennier.

Kraften i kulturella föreställningar är enorm och kan driva människor till att agera bestialiskt – men tursamt nog kan den också göra motsatsen. Kultur är därför bland det viktigaste som finns och kulturens betydelse i människors liv går knappast att överskatta. Ändå förväntas vi i Sverige idag låtsas att kultur är irrelevant och att kulturella motsättningar egentligen inte finns. Inget kunde vara mer fel. Det som är avskyvärt och oförlåtligt i en kultur kan vara idealiskt och hedervärt i en annan. Så stora är skillnaderna och dessa skillnader skapar väldiga kulturklyftor.

I mitt fall fick studierna i U-landskunskap inte det resultat jag tror att kursledningen hade tänkt sig. Observationerna och erfarenheterna från Afrika blev istället startpunkten på en process som fick mig att börja ifrågasätta det mångkulturella samhällets påstådda fördelar. Denna process fortsatte sedan under perioder av arbete och studier i Afrika och Asien, liksom under ett flertal år som bosatt i en mångkulturell förort. En av mina främsta slutsatser är att kultur är viktigt och har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Kultur kan pressa människor till extrema beteenden, även om de skadar sig själva, närstående och andra. Innehållet i en kultur kan göra människor kreativa, produktiva och lyckliga, men det kan också göra motsatsen. En annan slutsats är därför att alla kulturer inte är lika bra, om man med bra åsyftar förmågan att skapa förutsättningar för mänskligt välmående.

En stor del av individens möjligheter till ett lyckligt liv vilar i kulturens händer. Ändå diskuterar vi sällan kulturens betydelse för människors lycka och samhällets funktion. Det tror jag att vi måste göra. Jag tror nämligen att det är en av nycklarna till mänsklig framgång. Vill vi lösa världens problem måste vi adressera kulturens bidrag till problemen – för kulturer kan förändras. Sverige är ett utmärkt exempel på det. Våra förfäder har under olika perioder ägnat sig åt människooffer, praktiserat barnäktenskap, haft trälar och avrättat personer som påståtts utöva magi. Det gör vi inte idag. Den svenska samtidskulturen vet bättre. Vår kultur har utvecklats till att betona vetenskap, respektera individen och försöka skapa goda förutsättningar för människor att leva friska och lyckliga liv. Det är en värdefull kulturutveckling, som vi bör vara rädda om. Att i all välmening offra den på mångkulturens altare är att backa och förneka våra tidigare generationers framsteg. Det är också att öppna upp för ett samhälle vars kulturinslag motverkar snarare än främjar mänsklig välmåga. Det är hög tid att vi börjar diskutera vilken kultur vi vill ska bära högst status i Sverige och ligga till grund för samhällsliv och lagstiftning. Annars riskerar vi att förlora något av det mest värdefulla vi har.