Vad vet vi om värderingar i olika kulturer?

För ett par dagar sedan publicerade jag ett inlägg rörande de radikala åsikterna i SSU Skåne. Jag hävdade att de uppfattningar och värderingar som kommit till uttryck i ungdomsförbundet är utbredda och accepterade i andra kulturer. Den uppmärksamme läsaren noterade kanske att jag, i strid med mina vanor, inte lämnade källhänvisningar eller rekommendationer om ytterligare läsning. Det berodde på att inlägget skrevs i hast när jag befann mig på resande fot. Av denna anledning har jag nu skäl att återkomma till frågan och diskutera vad vi vet om åsiktsskillnader runt om i världen utifrån befintlig forskning.

Den mest omfattande undersökningen av världsbefolkningens åsiktsmönster utförs regelbundet av forskarnätverket World Values Survey (WVS). WVS har sedan 1981 låtit ett stort antal invånare i olika länder svara på enkätundersökningar rörande frågor som har stark värderingskoppling. Resultaten påvisar stora olikheter i synen på bl.a. familjeliv, arbete, könsroller, våld, sexualitet och religionens plats i samhället. Utfallet illustreras genom att de olika länderna placeras in på en kulturkarta, där x-axeln representerar ett värderingsspektrum som går från fokus på överlevnad till betoning av självförverkligande. Y-axeln löper från religiösa och traditionella värderingar till rationalitet och sekulära uppfattningar.

På denna karta placerar sig Sverige långt ute i periferin, längst upp i högra hörnet. Detta illustrerar en kultur som utmärks av jämställdhet, tillit och tolerans. Samhället karakteriseras av individualism, miljömedvetenhet och rationellt tänkande. Utifrån Sveriges placering på kartan kan vi dra slutsatsen att Sverige i ett internationellt perspektiv är åsiktsextremt –  vi ligger långt ifrån det som skulle kunna betecknas som ett globalt genomsnitt.

Andra intressanta forskningsresultat rörande kultur presenteras av Pew Research Center. Denna amerikanska tankesmedja har under många år undersökt bl.a. hur uppfattningar i värderingsfrågor skiljer sig åt mellan olika länder. En genomgång av deras resultat avslöjar åsiktsmönster som för en svensk ter sig högst uppseendeväckande. Exempelvis visar en undersökning från 2013 att i en majoritet av de undersökta muslimska länderna anser större delen av befolkningen att en kvinna alltid måste lyda sin man. I samma länder är det mycket vanligt att tycka att en kvinna inte ska ha rätt att begära skilsmässa. En annan studie visar att i ett flertal länder i Mellanöstern och Afrika betraktar majoriteten av befolkningen homosexualitet som oacceptabelt.

De ovanstående exemplen illustrerar åsikter som sannolikt kan kopplas till att kulturen färgats av religiösa moraluppfattningar. Dessa åsikter avviker mycket starkt från värderingarna i den svenska majoritetskulturen. Samtidigt kommer stora delar av invandringen till Sverige från Mellanöstern och Afrika, där denna typ av åsikter är utbredda. Frågan är då vad som händer när invandrarna möter det svenska samhället. Kommer den invandrade populationen att byta värderingar för att bättre smälta in eller kommer de importerade värderingarna att komma till allt större uttryck i samhällslivet? Det vet vi inte, i vetenskaplig mening. Inga studier har (mig veterligen) undersökt om åsiktsmönstren förändras bland invandrare i Sverige och i så fall inom vilket tidsspann. En fingervisning kan vi emellertid få av den holländske sociologen Ruud Koopmans forskning. Koopmans har studerat åsikter bland muslimer med turkiskt och marockanskt ursprung i flera europeiska länder, inklusive Sverige. Forskningsresultaten visar att uppfattningar som brukar förknippas med radikal islamism är tämligen utbredda. Exempelvis anser en betydande andel av de muslimska studiedeltagarna i Sverige att man inte kan lita på judar och ungefär hälften tycker att religiösa lagar är viktigare att följa än svenska. Studien har kritiserats för sättet frågorna formulerats på, men den kan ändå sägas indikera att invandrade grupper i hög utsträckning behåller ursprungslandets värderingar. Detta, menar jag, kan då förklara de frekventa och påtagliga kulturkrockar vi nu upplever i Sverige, inklusive homofoba, antisemitiska, misogyna och islamistiska åsikter bland politiskt aktiva.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Kultur spelar roll. Kultur är viktigt. Vi måste våga diskutera de samhällsproblem som uppstår till följd av kulturskillnader och vi måste fråga oss vilken kulturs värderingar vi vill ska komma till uttryck i vår lagstiftning. Annars riskerar vi att förlora viktiga grundstenar i det samhälle vi kämpat för att bygga upp. Frågan måste upp på agendan.

 

Fotnot:

Jag är intresserad av att hitta fler relevanta studier inom kulturforskningens område. Nyttja gärna formuläret under ”kontakt” för att lämna förslag.

 

Läs mer:

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp?CMSID=Findings

http://www.pewglobal.org/2014/04/15/global-morality/table/homosexuality/

http://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-women-in-society/

Klicka för att komma åt vi14-101.pdf

https://www.svd.se/radikal-islamism-drabbar-alla

https://www.dagen.se/debatt/vill-muslimer-i-sverige-infora-sharialagar-1.1045612