1936 skulle den 11-årige Thure Johansson harva i Bockstens mosse vid sina föräldrars gård när harven plötsligt drog upp textil och benrester ur marken. Fyndet visade sig vara kvarlevorna av en man som mördats på 1300-talet. Tack vare mossens speciella miljö var både mannen (som kom att kallas Bockstensmannen) och hans klädedräkt i häpnadsväckande gott skick. Bockstensmannens kläder är den enda kompletta mansdräkt som finns bevarad från medeltidens Europa och således ett unikt arkeologiskt fynd.
Dräkten är tillverkad av ett kraftigt ylletyg och består av kjortel, mantel, struthätta och hosor. Tyget har sytts ihop med lintråd, som delvis förmultnat. På fötterna hade Bockstensmannen läderskor och fotlappar. I ett yttre bälte hängde knivslidor och ett läderfodral. Tyget, som är vävt med så kallad treskaftad kypert-teknik, är idag brunaktigt på grund av syrorna i mossen. Vilka färger det ursprungligen haft går inte säkert att veta, men typiskt för tidsperioden var mörka kulörer. Att olika delar av dräkten nu har olika bruna nyanser talar för att de från början haft olika färg.
Plaggen är varma men ofodrade, vilket kan innebära att de var tänkta att bära under vår och höst. Snittet är karakteristiskt för dåtidens europeiska mode, vilket talar för att Bockstensmannen var välbärgad. Inte alla hade råd att följa tidens trender. Däremot tillhörde han inte samhällets maktelit, vars kläder syddes av importerat tyg av högre kvalitet.
Kjorteln (bilden överst) har sytts ihop av fram- och baksida. Nedtill finns inflikade kilar för att öka vidden. Nedanför midjan syns en ljusare rand i tyget, som har uppstått genom nötning från ett bälte. I kjorteln finns ett flertal hål, som uppstått när Bockstensmannens baneman kört pålar genom den döda kroppen för att ”binda” den till dödsplatsen. Under medeltiden ansågs det vara ett sätt att förhindra den döde från att stiga upp och bli gengångare.
Struthättan (bild till höger) har fått sitt namn efter den långa ”svans” som hänger ner från luvan. På bilden ses den framlagd över axelpartiet. Bockstensmannens strut var 90 cm lång, vilket var i enlighet med rådande mode. På framsidan finns en tygspets av ljusare färg, som täcker sömmarna för en infogad tygkil. Struthättan är inte särskilt sliten och kan ha burits innanför manteln.
Hosorna (bild till höger) var ett slags långa strumpor som användes istället för byxor. Bockstensmannens hosor var skurna på ledden för att få ökad elasticitet och nådde ända upp på låret. De hölls uppe med läderremmar som fästes i ett midjebälte under kjorteln. Hosorna var ganska slitna och tyget i fötterna hade bytts ut. Till hosorna hörde fotlappar, det vill säga tygbitar som viks runt fötterna. Bockstensmannen hade sex lappar för höger fot och tre för vänster. Fotlapparna förefaller ha tillverkats av tyg från andra utnötta klädesplagg.
Manteln är halvcirkelformad med en rundskuren del för halsen. Den är öppen på höger sida och ihopsydd över höger axel. Två våder tyg har inte räckt, utan manteln innehåller en del som skarvats in och då har lagts på ”fel ledd”. Manteln var ett vanligt plagg under medeltiden, men Bockstensmannens är den enda fullständigt bevarade från 1300-talet.
Bland de vävda tygfynden finns även en mindre tygbit, som sannolikt har varit en påse. Det är oklart om den varit till för förvaring eller fungerat som penisfodral. Utöver detta bar Bockstensmannen ett bälte utanpå kläderna, där det hängde ett läderfodral och knivslidor. Några spännen eller knivar finns inte kvar – allt järn har vittrat bort. På fötterna hade han skor av läder, som skurits i ett stycke och snörts ihop över vristen. Sådana frontsnörskor var vanliga under medeltiden. Bockstensmannens skostorlek var ungefär 41.
Som den enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkten berättar Bockstensmannens kläder mycket om dåtidens europeiska dräktskick. Dessutom avslöjar plaggen många detaljer rörande livsvillkor, hantverkskunnande och ideal. Dräkten, liksom kvarlevorna och en rekonstruktion av Bockstensmannens utseende, går idag att se på Hallands kulturhistoriska museum.
Tryckta källor:
Lihammer, Anna (2016), Arkeologiska upptäckter i Sverige, Historiska media
Otryckta källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bockstensmannen
Information har även inhämtats vid besök på Hallands kulturhistoriska museum.
Kulturminnet 
Pingback: Lär mig mer om Bockstensmannen vid besök till Varbergs fästning - PRNLLA:LNDBLM