När normerna förändras, del 39: Personer som inte lär sig svenska slipper straff för brott

bild lagar

Är alla lika inför lagen i Sverige? Ett par nyliga domar talar för att så inte är fallet.

För ett par månader sedan fick en kvinna som misshandlat sina barn ett lågt straff, därför att hon påstod sig vara ovetande om att barnaga är förbjudet i Sverige. Kvinnan, som ursprungligen kommer från Afghanistan, hade bott i Sverige i flera år, men inte lärt sig språket, deltagit i samhällslivet eller satt sig in i sitt nya hemlands lagstiftning. Av denna anledning gav tingsrätten henne en lindrig dom.

Nu upprepar sig historien. En man som felaktigt tilldelats närmare en kvarts miljon i bidrag (underhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, flerbarnstillägg och föräldrapenning) för barn som flyttat till Jordanien, frias från brott. Anledningen: han kan inte svenska.

Mannen i fråga är svensk medborgare och måste således ha bott i Sverige i åratal. Trots det slipper han alltså straff med hänvisning till dåliga språkkunskaper och bristande kännedom om lagen.

Budskapet till nyanlända verkar vara tydligt: Strunta i allt vad integration heter, lägg inte ner några ansträngningar på att studera språket, bry dig inte om att ta reda på vilka lagar som gäller i det land du valt att komma till och försök inte anpassa dig till det samhälle som öppnat sina dörrar för dig. Genom att välja utanförskap kan du ignorera lagstiftningen och tillskansa dig förmåner du inte har rätt till. Samhällets svar kommer att vara en smekning på kinden.

Vi har uppenbarligen fått ett rättsväsende som bedömer skuldfrågan olika beroende på vem som begått brottet och belönar bristande integration med strafflindring. Det måste sägas vara högst anmärkningsvärt. Likaså får det anses vara uppseendeväckande – eller rent av absurt – att en svensk medborgare kan slippa straff med hänvisning till bristande kunskaper i svenska språket och dålig kännedom om svensk lag. Frågan belyser inte bara vikten av att ställa krav på människor som väljer att leva i vårt samhälle, utan aktualiserar även frågan om medborgarskapets värde. Vilka förväntningar har vi rätt att ställa på den som vill kalla sig svensk? Att ha tillräckliga kunskaper för att kunna leva i enlighet med landets lagstiftning torde vara en miniminivå.

Läs mer:

Frias från grovt bidragsbrott – kunde för dålig svenska

https://www.metro.se/artikel/straff-kortas-mamma-visste-inte-att-barnaga-var-f%C3%B6rbjudet-i-sverige

Dålig svenska friar 43-årig Kalmarbo från grovt bidragsbrott

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s