Nedslag i nordisk mytologi, del 34: Groa

I Snorres Edda berättas att Tor en gång råkade i fejd med jätten Hrungner. Tor gick segrande ur striden, men träffades av en brynstensskärva, som fastnade i hans huvud. Alla försök att dra loss skärvan visade sig vara förgäves och Tor begav sig hem till Trudvang med brynstensbiten kvar i skallbenet.

När völvan Groa, Aurvandils hustru, fick höra talas om händelsen sökte hon upp Tor för att hjälpa honom genom att sjunga loss stenen med trollsånger. Hon tog till sina mäktigaste galdrar och när hon sjungit en stund kunde Tor känna att stenen var på väg att lossna. Till tack ville han glädja Groa genom att lämna goda nyheter. Han berättade att han en kort tid dessförinnan hade räddat Aurvandil ur jättarnas rike genom att bära honom i en korg på ryggen över floden Elivågor. En av Aurvandils tår hade då stuckit ut ur korgen och blivit förfrusen, varpå Tor hade brutit loss den och kastat upp den på himlen, där den blivit en gnistrande stjärna. Det skulle nu inte dröja länge, sade Tor, innan Aurvandil kom hem igen.

Groa, som trott att Aurvandil var försvunnen, blev så glad över att höra detta att hon kom av sig och glömde sin trollsång. Galdern förlorade därför sin verkan och stenen blev kvar i Tors huvud. Enligt Snorre Sturlasson bör man av denna anledning akta sig för att kasta en brynsten över golvet, eftersom det får stenen i Tors huvud att röra sig.

I Eddadikten Groagaldr (Groas trollsång) omnämns ytterligare en völva vid namnet Groa. Denna Groa är död, men vi får lära känna henne genom sonen Svipdag. I dikten berättas att Svipdag blir tvingad av sin styvmor att söka upp gudinnan Menglad för att fria till henne. För att få hjälp och skydd på vägen väcker han sin döda moder ur graven, så att hon kan sjunga lyckogaldrar för honom.

Tryckta källor:

Baeksted, Anders (1984), Nordiska gudar och hjältar, Forum

Fritiofsson, Svipdag (2015), Edda: Snorres Edda och den poetiska Eddan, Mimer bokförlag

Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i nordisk mytolog. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Rabén och Sjögren

Lönnroth, Lars (2016), Den poetiska Eddan, Atlantis

Otryckta källor:

https://mytologi.lex.dk/Groa

https://sv.wikipedia.org/wiki/Groa

En reaktion på ”Nedslag i nordisk mytologi, del 34: Groa

  1. Pingback: Den nordiska mytologins ordlista: gudar, varelser, platser och föremål | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s