De röda stugornas land – ett resultat av Falu gruva

20170628_170539

Vi ser dem överallt, de lysande röda husen. Svenskhetens eget hjärta. Be en svensk visualisera det raraste sommartorp som finns och det är ofelbart rött.

Så ser det inte ut i andra länder; ur internationellt perspektiv är rött en ovanlig färg på husfasader. Att just Sverige utvecklat en avvikande smak för det röda beror på en praktisk omständighet: brytningen av kopparmalm i Falu gruva.

Falu gruva var en gång världens främsta koppargruva och kallades för Sveriges skattkista. ”Den som icke sett Stora Kopparbeget har icke sett Sverige”, sade ordspråket.

Gruvans historia går tillbaka ända till vikingatiden. Spektralanalyser av bronsföremål från Gotland har visat att koppar troligen hämtades från Falufyndigheten redan på 800-talet. Den nämns första gången i skriftliga dokument år 1288 och i kung Magnus Erikssons privilegiebrev från 1347 finns detaljerade upplysningar om gruvdriften.

Under medeltiden bidrog gruvan med betydande delar av Europas kopparproduktion, men det var först under stormaktstiden som gruvbrytningen fick sin största omfattning. Periodvis bröts 2/3 av Europas koppar i Falu gruva. På 1600-talet var gruvan med omkring 1000 arbetare Sveriges största och modernaste arbetsplats, präglad av högt tekniskt kunnande och världsledande ingenjörskonst. Koppar från Falun blev till slottstak, kyrkklockor, husgeråd och mynt runt om i världen. Gruvan var länge Sveriges främsta källa till exportinkomster och påverkade det ekonomiska, sociala och politiska läget i såväl Sverige som resten av Europa. På 1630-talet konstaterade Sveriges Riksråd att ”Sverige står och faller med Kopparberget”.

Efter ett ras i gruvan 1687 minskade kopparproduktionen. Istället utvecklades en organiserad tillverkning av rödfärgspigment från gruvdriftens biprodukter. Det finns belägg för att det röda pigmentet började användas redan på 1500-talet och under 1700-talet tog produktionen fart. Kopparfattig malm som får vittra bildar ”rödmull” bestående av koppar, järn­ockra, kiselsyra och zink. Rödmullen tvättas, siktas och bränns in­nan den mals till ett finkornigt färgpigment. Mineralkombinationen började blandas i vetemjölsklister och linolja och användas på husfasader för sina träkonserverande och dekorativa effekter. Den röda färgen upplevdes få husen att efterlikna de mer exklusiva tegelbyggnaderna och blev således ett sätt för allmogen att sätta en förnäm prägel på sina bostäder. På 1800-talet slog rödfärgen igenom stort. De rödmålade stugorna har därefter fått utbredning i hela landet och blivit en nationalsymbol.

När gruvan stängde 1992 hade brytningen pågått i över 1000 år. Rödfärgsverket på gruvområdet lever fortfarande kvar och producerar en av de mest svenska produkter som finns: Falu rödfärg. Färgen marknadsförs – vilket nog måste sägas vara helt korrekt – som svenskt kulturarv på burk.

Sedan 2001 finns Falu gruva, tillsammans med delar av staden Falun och omgivande bergsmansbygd, på UNESCO:s världsarvslista. Gruvan anses därmed så värdefull att den är en angelägenhet för hela mänskligheten.

_______________________________________________________________________________________________

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

http://www.falugruva.se/

https://www.falun.se/varldsarvet-falun/om-varldsarvet-falun/falu-gruva.html

http://falurodfarg.com/falu-rodfarg/originalet/

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/hur-sverige-blev-rott-6371018

http://popularhistoria.se/artiklar/helvetet-i-falun/

https://www.svd.se/varlden-har-upptackt-falurott

http://www.visitdalarna.se/sv/sodradalarna/gora/sevardheter/falu-gruva-varldsarvet/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Falu_r%C3%B6df%C3%A4rg

3 reaktioner på ”De röda stugornas land – ett resultat av Falu gruva

  1. Ping: De svenska världsarven | Kulturminnet

  2. Ping: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s