Kulturhistoriska personligheter, del 6: Astrid Lindgren

bild astrid lindgren

Några av våra mest kända svenskar är författarinnan Astrid Lindgrens sagofigurer. Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter och Karlsson på taket är välbekanta och populära karaktärer i stora delar av världen och upptäcks ständigt av nya generationer. Totalt har Astrid Lindgren sålt mer än 145 miljoner böcker och översatts till över 100 språk. Många av böckerna har dessutom filmatiserats.

Astrid Lindgren föddes 14 november 1907 som dotter till lantbrukarparet Samuel och Hanna Ericsson i Vimmerby i Småland. Av allt att döma var barndomen på många sätt idyllisk. Själv har Astrid beskrivit uppväxten på gården Näs som ett ”lyckligt Bullerbyliv” och hon vann senare i livet radiolyssnarnas tävling ”Århundradets kärlekssaga” med en berättelse om sina föräldrar.

Redan under skoltiden uppmärksammades Astrids exceptionella förmåga att formulera sig i skrift och hon kallades skämtsamt för ”Vimmerbys Selma Lagerlöf”. Hon fick ofta höra att hon nog skulle komma att bli författare, men vägen dit kom att bli krokig.

Efter att ha tagit realexamen med goda betyg arbetade Astrid som korrekturläsare på Vimmerby tidning. Under denna tid blev hon gravid med sin chef, den 30 år äldre Reinhold Blomberg. Han friade, men hon nekade honom äktenskap. Skandalen var ett faktum och Astrid fick flytta till Stockholm för att komma bort från skvallret. Många år senare kommenterade hon händelsen med att ”när jag ‘råkade i olycka’ skakade det Vimmerby värre än när Gustav Vasa drog in stadsrättigheterna”.

Efter att ha fött sin son stannade Astrid i Stockholm och läste till sekreterare genom att lära sig stenografi och maskinskrivning. Hon kom senare att nedteckna utkasten till sina bokmanus på stenogram och renskrev dem på skrivmaskin. Någon dator skaffade hon aldrig.

Tillvaron i Stockholm var fattig och Astrid bodde inackorderad hos ett antal mer eller mindre vänliga damer. Under krigsåren arbetade hon för den s.k. censurbyrån med att gå igenom post och censurera brev från misstänkta krigshemligheter. Hon fick därefter anställning som kontorist och gifte sig sedermera med sin kontorschef Sture Lindgren. Tillsammans fick de dottern Karin. Familjen flyttade till en lägenhet på fyra rum och kök på Dalagatan 46 i Stockholm, vilken kom att bli Astrids hem i över 60 år. Där skrevs de flesta av hennes böcker.

1941 låg Karin sjuk i lunginflammation och för att förströ henne berättade Astrid egenpåhittade sagor vid sängkanten. En kväll bad dottern henne att berätta om Pippi Långstrump, vilket blev upprinnelsen till en av världens mest bekanta barnbokskaraktärer. Historierna om Pippi blev allt fler och vann popularitet även bland Karins lekkamrater. När Astrid sedan stukade foten så illa att hon fick tillbringa en tid i sängen passade hon på att skriva ner dem till ett bokmanus. Manuset refuserades av Bonniers, som tyckte att Pippis personlighet var för kontroversiell. Efter att ha skapat en omarbetad version skickade Astrid istället in det till Rabén och Sjögrens barnbokstävling och vann första pris. Boken gavs ut och blev snabbt en stor succé. När samma bokförlag utlyste en tävling om detektivböcker för ungdom skrev Astrid Mästerdetektiven Blomkvist och vann ett delat första pris. Därefter tog författarskapet fart på allvar. Den strida strömmen av böcker innehöll titlar som Alla vi barn i Bullerbyn, Mio min Mio, Karlsson på taket, Vi på Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling, Bröderna Lejonhjärta, Emil i Lönneberga, Rasmus på luffen, Lotta på Bråkmakargatan, Ronja rövardotter och Madicken. Hennes varma och trygga sagospråk fick enorm uppskattning och böckerna fick snabbt spridning långt utanför Sveriges gränser. Hon skrev även teaterpjäser och visor. Från 1947 och framåt var hon anställd som förlagsredaktör på Rabén och Sjögrens barnboksavdelning, där hon stannade fram till pensionen 1970. Hennes medarbetare har beskrivit henne som en ovanligt klarsynt person med ett fantastiskt minne för detaljer.

Astrid hämtade ofta inspiration från både den egna barndomen och miljöerna i Stockholm. Små saker kunde väcka hennes fantasi och blomma ut i storslagna berättelser. Väninnan Anne-Marie Fries, som kallades Madicken, gav upphov till en av de mest kända barnbokskaraktärerna, en gravsten på norra begravningsplatsen gav inspiration till bröderna Lejonhjärta och en ensam pojke på en bänk i Tegnérlunden blev Mio min Mio. Men Astrid nöjde sig inte med att skriva barnböcker. Hon hyste även av ett stort samhälleligt patos, vilket gjorde henne till en uppmärksammad samhällsdebattör. Inte minst engagerade hon sig i barns rättigheter, djurskydd och kärnkraftsfrågan.

Astrids säregna fantasi och hennes finstämda berättarkonst fick henne att vinna både barns och vuxnas kärlek på ett sätt som få författare har gjort. 1997 lät tidskriften Biblioteket i fokus svenska folket rösta fram århundradets bästa svenska bok; fem av de tio högst placerade var Astris Lindgrens verk. Under sitt liv tilldelades hon ett stort antal hedersbetygelser, både svenska och internationella. Bland annat fick hon Svenska Akademiens stora guldmedalj och H.C. Andersen-medaljen. Hon utsågs till hedersdoktor vid Linköpings universitet, Warszawa universitet och universitetet i Leicester. Under en period var hon motiv på den svenska 20-kronorssedeln. I Tyskland finns ett flertal skolor som bär hennes namn och 1996 lät ryska vetenskapsakademin uppkalla en asteroid efter henne. Samma år som hon fyllde 90 valdes hon till ”årets svensk”. Regeringen har instiftat ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne, som näst Nobelpriset anses vara världens främsta litteraturpris. När Astrid Lindgren avled 2002 gästades hennes begravning av både det svenska kungahuset och statsministern.

Astrid Lindgrens böcker förefaller tidlösa och är än idag en självklar del av de flesta svenska barns uppväxt. De världar hon skapat tillhör det allmänna tankegods som vi alla bär med oss och Pippi Långstrump är fortfarande en av de mest utlånade böckerna på svenska bibliotek. Visor kopplade till hennes sagor, som Idas sommarvisa och Lille katt, kan många av oss sjunga. Med sin särpräglade förmåga att berätta har Astrid Lindgren skänkt oförglömliga läsupplevelser till miljoner barn. Hennes författarskap är en stor gåva.

 

bild astrid lindgren

Fotnot: I Vimmerby kan man besöka ”Astrid Lindgrens värld”, som visar upp miljöer ur Astrids sagor på ett barnanpassat sätt.

Lägenheten på Dalagatan är öppen för besökare genom Astrid Lindgren-sällskapet.

På Kungliga biblioteket i Stockholm finns den s.k. Astrid Lindgren-samlingen, innehållandes ca 75 000 brev som skickats till Astrid från läsare och beundrare världen över. Hälften av breven är skrivna av barn.

 

Tryckta källor:

Edström, Vivi (1997), Astrid Lindgren och sagans makt, Rabén och Sjögren

Forsell, Jacob; Erséus, Johan; Strömstedt, Margareta (2006), Astrids bilder, Bokförlaget Max Ström

Hellsing, Susanne; Westin, Birgitta; Öhman-Sundén, Suzanne (red. 2001), Allrakäraste Astrid. En vänbok till Astrid Lindgren, Rabén och Sjögren

Johansson, Anna-Karin (2012), Astrid Lindgren i Stockholm, Ordalaget

Nilsson, Jerker och Nyrén, Ulf (1997), Svenska folkets bästa böcker, Diagonal Förlag

 

Otryckta källor:

http://www.astridlindgren.se/

https://www.astridlindgrenshem.se/om-dalagatan-46/

http://astridlindgrensvarld.se/

http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/L/Astrid-Lindgren/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s