Vårfrudagen som blev våffeldagen

Vårfrudagen, som i den kyrkliga kalendern kallas Marie bebådelsedag, är enligt kristen tradition den dag då Maria fick veta att hon skulle föda Jesus nio månader senare. Den infaller därför 25 mars. I det svenska bondesamhället har dagen förknippats med vårbruket och knutits till folkliga seder. Vårfrudagen markerade övergången mellan vinter och vår och en intensiv arbetsperiod inleddes. I Västsverige sprang barn och ungdomar barfota runt huset för att välkomna sommarhalvåret och främja skörden. Det ansågs även ge starka fötter, så att både hudsprickor och ormbett kunde undvikas.

I Värmland och Dalsland kom vårfrudagen att kopplas till tranornas ankomst och kvällen 24 mars kallades ”tranafton”. Barnen tillverkade ”tranbrev” med teckningar av tranor och delade ut dem i grannskapet. På vissa håll kom tranan med godsaker till barnen under natten och placerade dem i barnens skor. Det var därför viktigt att lämna spjället öppet, så att tranan kunde ta sig in genom skorstenen. Från och med vårfrudagen skulle man också börja gå till sängs utan att först ha tänt ljus om kvällarna; det hette att ”tranan bär ljus i säng”.

Att vårfrudagen senare blev våffeldagen berodde på den språkliga likheten. Att laga våfflor vid denna tid på året var också ett praktiskt sätt att ta vara på ägg som ansamlats under påskfastan. Våfflorna har medeltida anor, men dåtidens våfflor var grova och liknade dagens mest till formen. Våfflor av vetemjöl som serveras med grädde och sylt blev vanliga först på 1800-talet.

–

Tryckta källor:

Norlind, Tobias (1912), Svenska allmogens lif, Bohlin & Co

Schön, Ebbe (2005), Folktrons ABC, Carlssons förlag

Stigsdotter, Margareta (red. 1977), Seder och bruk om våren, Liber

–

Otryckta källor:

https://popularhistoria.se/vardagsliv/hogtider/varfrudagen

https://svenskahogtider.com/tag/vaffeldagen/

Våffeldagen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jungfru_Marie_beb%C3%A5delsedag

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/varfrudagen-vaffeldagen