När hedersvåldsförövarna talar ut

Sällan blir vår egen kultur så tydlig som när den ställs i kontrast mot andra. Nedanstående citat har hämtats ur en intervjustudie med personer som dömts för hedersrelaterad brottslighet. Samtliga intervjuade är utlandsfödda och beskriver tankemönster som bottnar i andra kulturers värderingar. Ändå har de mycket att säga oss om den svenska kulturen – och kan kanske hjälpa oss att uppskatta den.

”Varje person som kommer till Sverige så får man ju höra det här liksom vem styr prioritetsordningen. Att i Sverige alltså så går ju följande prioritering: Först så är det då barn, sen så prioriteras kvinnan efter barn och sen prioriterar man hunden och sen, till slut mannen.”

”En tolvåring ska inte gå runt med en bikini, ska inte sminka sig, ska inte gå med kjol. Förstår du? Det här blir för mycket.”

”Heder är ju det viktigaste i hela ens liv. Speciellt där vi kommer ifrån.”

”För mig, brottet är för stort, jag menar jag har orsakat någons död, det kan jag förstå att det är straffbart, men man borde ta andra omständigheter också.”

”Ni vet ju att jag dömts för hedersmord men först och främst vill jag säga att jag är inte kriminell.

”Enligt hedern och om det är familjens heder, så är det kvinnan som mördas.”

Enligt min mening och min religion är det förbjudet att ha sexuellt umgänge innan gifte.”

”Man kan inte låta bli om det handlar om någons heder … Hade jag inte gjort det, jag hade skämts alltså. Det hade varit lika bra för mig att jag hade dött.”

Jag erkänner att jag begick misstag. Jag erkänner trots alla omständigheter, trots allt som
[målsägande] gjorde mot mig, med att behandlade mig illa och tvingade mig till det jag gjorde
.”

”Vi blev ju matad med det här grejen att du ska försvara din heder, du ska försvara din syster, din heder, din mamma
… I skolan. Man blir ju matad sen man är ju ett år … Jag har fortfarande svårt att släppa taget om sånt. Men man vet aldrig. Jag kanske förändras imorgon eller kanske inte. … Jag kanske blir en helt annan människa.”

Om jag var statsminister, de ska bli stenade eller hängas.”

”[hon] har tillgång till egna pengar, till eget kort och har ett eget liv och är fri att göra vad hon vill … vilka känslor ska det vara kvar mot någon annan?”

Hon brukar inte ta så mycket ansvar i hemlandet men här blev det plötsligt att allt ansvar ligger på henne. … Och lagarna här i Sverige begränsar vårt inflytande över familjen. Och barnen utnyttjar alla lagar i Sverige för att utmana oss.”

Jag lägger 90 procent av ansvaret på det som hände mig, till myndigheterna egentligen.”

Läs mer:

https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/publikationer/forskningsrapporter/heder-fanns-ju-i-familjen-men-vi-var-inte-extrema-i-det/

2 reaktioner på ”När hedersvåldsförövarna talar ut

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s