Kulturhistoriska sevärdheter, del 70: Stalpet

Utanför Aneby i Småland finns en plats som präglats av dramatiska geologiska processer. Här har jordskorpans rörelser i kombination med vattenflöden under senaste istiden skapat ett stup och en ravin, där Svartån rinner fram. Där ån kastar sig utför branten finns ett vattenfall med fallhöjd på omkring 19 meter, vilket gör det till södra Sveriges högsta. Här har vattenkraften utnyttjats på olika sätt under seklernas gång. Platsen har fått namnet ”Stalpet” efter ett äldre ord för stup (stalp).

Arkeologiska fynd i form av stenåldersverktyg vittnar om att Stalpet varit befolkat i tusentals år och man tror att området fungerade som kultplats. Stalpet verkar sedan inte ha tillmätts någon större betydelse förrän vid 1700-talets slut, då en vattenkvarn byggdes vid vattenfallet. Man vet att där funnits åtminstone två större och ett mindre kvarnhjul, som fått driva kvarnstenar, en stålsikt och ett särskilt verk för beredning av korngryn. Vattentillgången var god och det finns uppteckningar som vittnar om att Stalpets kvarn alltid fungerade, även under perioder då låg vattentillgång fick andra kvarnar att stanna. Ibland var det så många som ville mala i kvarnen att den hölls aktiv dygnet runt. En särskild kammare fanns för den som behövde övernatta. 

Under 1800-talet kom den populära kvarnen att byggas till i omgångar på och 1905 sattes en valskvarn in. 1923 upphörde kvarnverksamheten och en liten kraftstation byggdes för elproduktion. Kraftstationen utbyggdes senare och är ännu fullt fungerande.

Idag är vattenflödet i Stalpet uppdelat i ett större och ett mindre vattenfall. Under våren är flödet högt, medan sommaren innebär tunnare vattenslöjor. Vintertid kan imponerande isskulpturer uppstå. Ravinen nedanför har försetts med träbryggor och trappor, som gör det möjligt för besökare att ta del av den speciella miljön. Vegetationen på botten är mycket frodig och den som har tur kan få se strömstare, forsärla eller kungsfiskare. Över Svartån löper en bågbro för biltrafik 20 meter över marken, varifrån resenärerna får vackra utblickar mot fallet.

Det är lätt att förstå att Stalpet idag är ett populärt utflyktsmål som lockar många besökare. Platsen bjuder på både kulturhistoria och vackra naturupplevelser och är sevärd oavsett årstid. I anslutning finns några välvårdade äldre byggnader, som inhyser hantverksbod och sommarcafé. Utsikten från stupets kant är hisnande.

Berättat om Stalpets kvarn

Vid Stalpets gamla kvarn var det ytterst sällan vattenbrist, och under torrperioder när andra kvarnar stannade, körde bönderna långa vägar till Stalpet för att mala. Vid sådana tillfällen och även på hösten och till jul gick det för fullt i den gamla kvarnen både natt och dag. Mjölnarna gick där om nätterna och lyste sig med någon primitiv lampa med rovolja, senare fotogen, och även talg-ljus användes. Det verkade rätt spökaktigt i den gamla Kvarnen när mjölnaren gick omkring med sin lampa och skuggorna lekte bland säckarna. Enligt folksägen förekom det också att Näcken eller Strömkarlen satt ute i hjulhuset och ibland rörde vid vattenhjulen på nätterna, och då stannade kvarnarna. I kvarnkammaren fanns en valvspis, någon liggplats, ett bord samt stolar. Där fick bönderna stanna över natten när de skulle, som det hette, ”mala med sig hem”. Jag körde själv kvarnskjutsen från Haga till Stalpet ett par gånger i veckan och det blev många resor på 20 år. Men så har jag också många intressanta minnen från den gamla kvarnen.

– Berättelse ur ”Flydda tider” av Albert Gustafsson i Haga (1881-1966)

Tryckta källor:

Ottoson, Mats; Ottosson, Åsa (2008), Upplev Sverige. En guide till upplevelser i hela landet, Bonnier Fakta

–

Otryckta källor:

https://www.hembygd.se/marback/stalpet-sodra-sveriges-hogsta-vattenfall

https://uddautflykter.se/guide/smaland/aneby/stalpets-vattenfall/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stalpet

Information har även inhämtats vid besök i Stalpet.

Tack till Marbäcks hembygdsförening, som svarat på frågor och bistått med information!