Under flera hundra år präglades den svenska industrin av järnhanteringen, vilken satte spår i stora delar av samhällslivet på både lokal och nationell nivå. Utanför Fagersta i Västmanland ligger Engelsbergs bruk, som betraktas som det bäst bevarade järnbruket i Sverige. Stora delar av det maskineri som ingick i produktionen finns kvar och ett flertal äldre byggnader skildrar hur livet i den gamla bruksorten såg ut. Få kulturminnen i vårt land har så mycket att berätta om järnhanteringens epok och det samhälle som var kopplat till bruksnäringen.
Malmbrytningen i Engelsberg går tillbaka till medeltiden, då de så kallade bergsmännen började ta vara på Bergslagens rika naturtillgångar. På 1300-talet byggdes den första hyttan i området av den tyske bergsmannen Englika, farfar till rikshövitsmannen och frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson. Den sistnämnde lär under sin uppväxt tidvis ha bott i Engelsberg.
1681 anlades det första järnbruket på platsen. Med tiden kom det att växa och bidra till att göra Sverige till en världsledande järnproducent. Redan under 1600-talet exporterade Sverige järn till många europeiska länder, men det var under 1700- och 1800-talet som bruket nådde sin blomstringstid. Järn användes till mycket, inte minst spik, verktyg och hästskor. Även behovet av kanoner till den svenska krigsmakten bidrog till efterfrågan. Anläggningen byggdes ut med hyttor, hammarsmedjor, såg och vattenkvarn och kunde räknas till de främsta järnbruken i världen. Malmen som bearbetades i Engelsberg hämtades från olika bergslagsgruvor, medan träkolet, som var avgörande för upphettningen av materialet, kom från närbelägna skogar. Vattenkraften i den passerande forsen användes till att utföra mekaniska arbetsmoment, samtidigt som hyttarbetare och smeder arbetade i skift, dag och natt.
1916 köpte Avesta Järnverk AB bruket, men beslutade 1919 att lägga ner verksamheten. På grund ägarens intresse för äldre järnsmide hölls dock anläggningen i gott skick. Nu ägs Engelsbergs bruk av familjen Ax:son Johnsons bolag Nordstjernan, som valt att fortsätta vårda bruksmiljön. Sedan 1993 är Engelsbergs bruk upptaget på UNESCO:s världsarvslista som särskilt skyddsvärd kulturmiljö.
Idag syns framför allt hur Engelsberg såg ut efter några stora ombyggnationer på 1870-talet. Ett femtiotal byggnader — inklusive hytta, krog, kontor, ladugård, bruksherrgård och arbetarbostäder — har lämnats intakta. Även park, slaggstenstorn och spannmålsmagasin finns kvar. Hyttan är en av få bevarade mulltimmerhyttor, där masugnen isolerades med jord innanför en timmerkonstruktion. Den tekniska utrustningen i anslutning till masugn och smedja är också välbevarad. Smedjans vattenhjul, kross, blåsmaskin och hamrar fungerar än.
Utomhusmiljön i Engelsberg är öppen för besökare året runt. Platsen är inte bara historierik, utan även naturskön och väl värd att utforska. Sommartid erbjuds guidade visningar vissa dagar och det kan vara en god idé att inplanera sitt besök då. Utan information om brukets bakgrund och sammanhang kan det vara svårt att skapa sig den helhetsbild som krävs för att fullt ut förstå det kulturhistoriska värdet. Med lite djupare inblick blir dock perspektiven hisnande och den välhållna miljön får liv.
Ur världsarvskommitténs motivering
Engelsberg är ett enastående exempel på en betydande europeisk industri från 1600-1800-talen med viktiga tekniska lämningar och både kontor och bostäder bevarade.
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta
Ottosson, Mats; Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta
–
Otryckta källor:
Kulturminnet 
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet