Kulturhistoriska sevärdheter, del 1: Varnhems klosterkyrka

20170505_195915

Till Varnhems klosterkyrka har människor pilgrimsvandrat i århundraden och den besöks än idag av tiotusentals turister årligen. Det är lätt att förstå varför. Kyrkan bjuder på en storslagen arkitektur med många detaljer som avspeglar dess långa byggnadshistoria. Den är dessutom gravplats åt några av våra mest kända historiska personligheter. Det imponerande kyrkorummet lämnar få oberörda och upplevelsen blir än mer överväldigande i ljuset av av platsens fascinerande förflutna.

Kulturbygden runt Varnhem har varit bebodd i flera tusen år och arkeologiska upptäckter visar att den haft stor betydelse. Här har kultur och historia mötts, vävts samman och tagit nya riktningar. Fynd av mynt har visat att vikingatidens Varnhemsbor hade nära kontakter med både Danmark och England. Platsen har också spelat en central roll i svensk religionshistoria redan innan klosterkyrkan byggdes. I samband med utgrävningar 2005-2008 gjordes sensationella fynd av vikingagravar med ett kristet gravskick. C14-dateringar har visat att gravplatsen sannolikt togs i bruk redan under sent 800-tal. Detta är de äldsta spåren av kristendom i Sverige och innebär att kristnandet skett tidigare än man förut trott.

Den första kyrkan i Varnhem var en gårdskyrka av trä. Denna ersattes av en stenkyrka på 1040-talet. Kring år 1150 anlände abbot Henrik till platsen med ett dussintal cisterciensermunkar för att etablera ett kloster. Därmed lades grunden för Varnhems klosterkyrka, som kom att ersätta den äldre stenkyrkan. Klostret var under lång tid ett betydande politiskt och kulturellt centrum och en viktig förmedlare av kunskap för det framväxande svenska riket. Munkarna byggde upp en klosterstad med vattensystem, avlopp och odlingar. Med sig förde de nya grödor, byggnadstekniskt kunnande och läkekonst. Flera medeltida kungar av Erikska ätten gynnade klostret med rika gåvor och försågs i gengäld med förnämliga gravplatser inuti kyrkan. Där kan de beskådas än idag. Efter en brand 1234 genomfördes ett omfattande återuppbyggnadsarbete med stöd av Birger jarl, som även han kom att begravas i kyrkan.

20180225_114202

Klosterkyrkan är än idag en aktiv församlingskyrka. Här ses en bild från en gudstjänst.

I slutet av 1200-talet var klosterkyrkan i Varnhem Sveriges största kyrkobyggnad och klostret blomstrade. I samband med reformationen på 1500-talet upphörde klosterverksamheten och kyrkan lämnades åt sitt öde. Delar av byggnaderna brändes sedan av danskarna under nordiska sjuårskriget. Förfallet avbröts på 1600-talet när  Magnus Gabriel de la Gardie fick klosteranläggningen i förläning av drottning Kristina. Han lät då restaurera kyrkan och inrättade samtidigt ett gravkor åt sig och sin familj. Övriga klosterbyggnader fick däremot förfalla. Kvar idag finns således en välbevarad kyrka med en intilliggande klosterruin.

20180204_142114

Varnhems kyrka med intilliggande klosterruin

Varnhems klosterkyrka används nu som församlingskyrka, men är även ett viktigt turistmål. Intresset ökade efter att Jan Guillou låtit huvudpersonen i en romansvit, tempelriddaren Arn, växa upp på Varnhems kloster.

Intill klosterruinen finns ett mindre museum som berättar om munkarnas liv och visar upp fynd från utgrävningar. Klosterlivet var på många sätt förvånansvärt utvecklat för sin tid. Inte minst fanns ett snillrikt uppvärmningssystem och rörledningar för vatten. Idag (2017-05-07) invigs den permanenta utställningen ”Kata gård” på kullen ovan klosterruinen. Tack vare runskriften på hennes begravningskista vet vi vem vikingakvinnan Kata var och kan nu ta del av detaljer ur hennes tillvaro. Besökarna kan även blicka ner i resterna av den gamla gårdskyrkan av sten, som torde vara en av Sveriges första kyrkobyggnader och kanske är Sveriges äldsta bevarade rum.

20190707_142205

Utställningshallen Kata gård, där resterna av en gårdskyrka från vikingatiden går att se i golvet.

I anslutning till klosterkyrkan ligger Varnhems klostercafé och Klostergårdens vandrarhem. För den som vill vandra finns den gamla pilgrimsleden mellan Varnhem och Gudhem kvar. Leden är ca 25 km och erbjuder betagande utblickar över det omgivande landskapet.

20180204_140650

Tryckta källor:

Bonnier, Ann Catherine. Hägg, Göran. Sjöström, Ingrid (2008), Svenska kyrkor, Medströms bokförlag

Bonnier, Ann Catherine och Sjöström, Ingrid (2013), Kyrkornas hemligheter, Medströms bokförlag

Hagberg, Johnny (red.) (2005), Ora et labora: Varnhems klosterkyrka under nio sekler, Skara stiftshistoriska sällskap

Otryckta källor:

http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/historia-pa-plats/fornlamningstyper/kloster/Pages/default.aspx

http://www.pilgrimskaraborg.se/1/8/gudhem-varnhem/

http://www.skara.se/se–gora/varnhem.html

https://www.svenskakyrkan.se/skara/varnhems-klosterkyrka

http://turistmal.se/?index=item&id=622

http://vastergotlandsmuseum.se/kata-gard-varnhem/kristna-vikingar-i-Varnhem/

http://www.vastsverige.com/skara/b/51035/Varnhems-klosterkyrka

https://sv.wikipedia.org/wiki/Varnhem

https://sv.wikipedia.org/wiki/Varnhems_klosterkyrka

Information har även inhämtats vid besök i Varnhem.

 

3 reaktioner på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 1: Varnhems klosterkyrka

  1. Pingback: En färd runt Kinnekulle | Kulturminnet

  2. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

  3. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter, del 79: Alvastra klosterruin | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s