Ordspråk och talesätt, del 24: Lika goda kålsupare

bild ordspråk

Att ”supa kål” var i äldre svenska detsamma som att äta kålsoppa. Formuleringen hänger ihop med att sådan mat som åts med sked (soppa, buljong, kräm, välling och dylikt) kallades supanmat. En kålsupare var alltså en person som åt kålsoppa. I det gamla Sverige var det en billig och utbredd maträtt, som åts i alla samhällsklasser.

I bildlig betydelse används uttrycket lika goda kålsupare till att säga att två eller flera personer är likställda – de har lika dåliga karaktärer eller är behäftade med samma fel. Uttrycket skildrar således att den ene inte är bättre än den andre. Ofta används formuleringen i ett ironiskt eller nedsättande sammanhang.

Av tradition anses uttrycket ha myntats av Hertig Karl, som 1599 ska ha sagt till en av sina rådsherrar: Så borde ock lika bröder ware lika kålsupare.

Tryckta källor:

Hallengren, Anders; Hellsing, Birgitta; Hellqvist, Magdalena (2000), Bevingat, Albert Bonniers förlag

Holm, Pelle (1964), Bevingade ord, Bonniers

 

Otryckta källor:

https://sv.wiktionary.org/wiki/vara_lika_goda_k%C3%A5lsupare

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A5lsupare

https://www.dn.se/blogg/spraket/2008/09/22/kalsuparna-vad-har-de-for-sig-1980/

2 reaktioner på ”Ordspråk och talesätt, del 24: Lika goda kålsupare

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s